Guide: Studera i Storbritannien

Storbritannien är, tillsammans med USA, det land dit flest svenskar söker sig för att studera utomlands. Det är inte  konstigt – landet erbjuder en stor variation när det kommer till universitet och har några av de äldsta och mest prestigefulla universiteten i världen. Dessutom ligger landet bara en kort flygresa från Sverige.

Vi på SISA har stor samlad erfarenhet av att studera i Storbritannien. För mer information om olika universitet i Storbritannien kan du använda dig av Education UKs  hemsida, utvecklad av British Council. I den här guiden går vi igenom studieupplägg och ansökningsprocess. Kom ihåg att saker kan ändras och att den här guiden inte är en officiell källa.

Det är vissa skillnader mellan upplägget för engelska utbildningar och skotska utbildningar. Vi går först igenom dessa skillnader och sen presenterar vi det som är gemensamt för samtliga ansökningar.

ENGLAND

Terminsupplägget

En undergraduate degree (en Bachelors) motsvarar en kandidatexamen. Stora variationer i studieupplägg förekommer vad gäller  tidslängd, valmöjligheter inom programmet, tenteringsdatum, antal terminer per år, etc. Vi rekommenderar att du besöker  enskilda universitets hemsidor för  information.

Undergraduate-studier i England brukar pågå i tre år. Läser man naturvetenskap, språk eller väljer ett internship/work placement programme förlängs studierna vanligtvis i ytterligare ett år. Läser man medicin pluggar man i minst fem år. Studieåret på det flesta universitet delas upp i två terminer, men vissa universitet, som till exempel Oxford, Cambridge och NCH, har ett upplägg på tre terminer.

Förklaring av ord

En  course är vad vi i Sverige kallar program, alltså hela din examen. Man får ibland möjligheten att kombinera två olika ämnen i ett program och får då en så kallad  Joint Degree. Ibland kan man till och med få en degree i tre ämnen – exempelvis är PPE,  Philosophy, Politics and Economics, ett populärt program bland svenskar. En course består av  modules  (eller  papers), vilket är det vi i Sverige kallar  enstaka kurser. Man läser 2-5 olika modules parallellt under en termin. Under terminens gång går man på  lectures  samt  classes, tutorials eller seminars. De senare är exempel på benämningar på de små lektioner då studenter och lärare har möjlighet att diskutera veckans uppgifter och ämnen.

Under det sista året har man ofta möjlighet (ibland skyldighet) att skriva en  dissertation  vilket kan jämföras med en C-uppsats.

Honours

Man stöter ofta på att universitet i Storbritannien lägger till ordet honours eller förkortningen ”hons” i namnen på sina undergraduate-utbildningar, t.ex. ”BA (Hons) in English”. Det betyder att undergraduate-utbildningen gör dig kvalificerad för doktorandstudier (postgraduate-nivå) efter examen.

SKOTTLAND

Skottland utmärker sig som studieland på flera sätt. Här finns ett flexibelt utbildningssystem och många internationella studenter. Det var länge gratis att studera i Skottland som icke-brittisk EU-medborgare men nu med Brexit måste även EU-medborgare betala en terminsavgift från och med läsåret 2021/2022. Det finns fortfarande stora osäkerheter gällande det här, så se till att gå in och kolla vilken terminsavgift gäller på just de skolorna du vill söka till. För att hitta din drömutbildning i Skottland kan du använda dig av sökmotorn på Study In Scotlands hemsida.

Studieupplägget

Utbildningssystemet är snarlikt det i England men det finns några viktiga skillnader. En undergraduate degree varar generellt i fyra år istället för tre. Under de två första åren kan man ofta läsa kurser utöver de som ingår i ens degree, det vill säga utöver det område som programmet egentligen riktar sig till. De två sista åren, som kallas honours, är dock mer specifikt inriktade på huvudämnet i din course. På grund av detta finns det större flexibilitet i Skottland än i England, åtminstone i utbildningens början. Det är också enklare att ändra inriktning under sitt andra år om man skulle föredra det.

Något som ofta förvirrar är att man i Skottland får en ”Master of Arts”-examen om man har läst en samhällsinriktad undergraduate-utbildning och en ”Bachelor of Science” om man har studerat naturvetenskapliga ämnen. Notera att det inte är någon nivåskillnad på de två kvalifikationerna – båda är undergraduate-utbildningar och titlarna beror på Skotska traditioner.

STORBRITANNIEN

1. Ansökan: Överblick

Ansökan till universitet i Storbritannien sker centralt via en hemsida som heter UCAS. Din ansökan består av många olika delar varav vissa är mer tidskrävande än andra.

UCAS (Universities and Colleges Admissions Service) är det centrala ansökningssystemet till universitet i Storbritannien, nästan alltid på undergraduate-nivå och ibland på graduate-nivå*. Alla utbildningar du kan söka till finns listade i UCAS databas. UCAS besparar dig mycket tid då du endast behöver skriva en ansökan som sedan skickas till alla de utbildningar du vill söka till. Kom ihåg att de olika utbildningarna kan ha antagningskrav som inte UCAS talar om. Vissa konstskolor vill t.ex. att du skickar in en portfolio med exempel på din konst, vissa kurser kräver ett specifikt antagningsprov och vissa kurser ber dig att skicka in ett exempel på en uppsats du har skrivit. UCAS administrerar de delar av ansökan som är gemensam för alla utbildningar, men det är upp till dig att ta reda på om just dina utbildningar har några ytterligare antagningskrav. Information om detta hittar du ofta på universitetens hemsidor under rubriken “Admissions”. Du kommer också troligen behöva officiella intyg på till exempel betyg från gymnasiet, och de kommer också behöva översättas till engelska (detta kan din skola göra åt dig).

Det kostar £20 att söka till ett universitet och £26 att söka till två eller fler. På UCAS kan du söka upp till 5 olika program (du kan alltså inte söka 10 program på 5 skolor, utan programmen räknas även om de är på samma skola).

*På vissa universitet använder man sig inte av UCAS för  ansökningar till master- och doktorandprogram. Besök universitetens graduate-hemsida för mer information. Till exempel så använder sig the University of Oxford av en intern ansökningsdatabas.

VÄLJA ANSÖKANSDATUM: SÖKA TIDIGT?

De flesta universitet i Storbritannien bearbetar ansökningar allteftersom de kommer in till ansökningskontoret. De väntar alltså inte till sista ansökningsdatum passerat och samtliga ansökningar inkommit. Detta innebär att om du skickar in din ansökan tidigt har du möjlighet att få ditt antagningsbesked redan innan sista ansökningsdatum. Ju tidigare du skickar in din ansökan, desto fler platser på universitetet är fortfarande tillgängliga. Dina chanser att bli antagen ökar, eftersom du kan vara den första med din profil eller inriktning att ha skickat in en ansökan. Längre fram i ansökningsprocessen finns risken att universitetet redan antagit en elev som fyller din “nisch”, och tvingas tacka nej till dig på grund av platsbrist.

Den officiella deadlinen på UCAS är den 15e januari, men flera skolor, som till exempel Oxford och Cambridge, har deadline redan i oktober. Så se till att kolla detta noga. För graduate-program som du söker direkt via skolan kan deadlines variera mycket, så se till att kolla programmets hemsida.

HUR FUNGERAR EXTRA CHOICES?

Om du inte har fått några erbjudanden i februari så får du ibland möjligheten att söka till utbildningar utöver de du redan har sökt till. I detta läge kan du bara ansöka till utbildningar som har platser kvar. Exakt hur detta fungerar kan du läsa mer om  här.

2. Personlig Profil: Hur man profilerar sig för Ansökning

INTRODUKTION

För att åstadkomma en stark ansökan hjälper det att först tänka på din personliga profil – dina styrkor, färdigheter och akademiska intressen. Dessa bör ligga till grund för ditt personal statement och kommuniceras genom ansökans olika delar. En stark personlig profil kommer göra att du sticker ut bland de tusentals ansökningar som universiteten tar emot. Att utveckla en personlig profil är något du gör genom hela livet. Detta sker praktiskt, genom de ämnen du valt att läsa i skolan och de aktiviteter du ägnat dig åt på fritiden, såväl som genom reflektion kring vem du är och vem du vill bli. Du bör ha en god uppfattning om din personliga profil innan du börjar skriva på din ansökan, i synnerhet i termer om vad som ger dig en “edge” över andra som konkurrerar om en plats  på samma utbildning.

Vi går först igenom några saker du kan göra för att utveckla  din  personliga profil och exempel på olika ”typer” av profiler. Sedan går vi in på djupet kring hur du kan plocka fram allt det du vet att du kan men kanske har svårt att förmedla.

2.1 PERSONLIG PROFIL, DEL 1: DEN PRAKTISKA DELEN AV DIN PROFIL

Specialisten

Sara, 19 år:  Fascinerades redan tidigt av kemi och biologi. Att läsa det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet var därför naturligt. Bäst i klassen i alla naturämnen. Fick under ett sommarlov i gymnasiet möjlighet att praktisera som forskarassistent på ett cancerlabb vid Uppsala Universitet. Ett intresse för cancerforskning och medicin föddes. Duktig i de flesta skolämnen och har arbetat extra som läxhjälp till högstadieelever. Har sommarjobbat på ett ålderdomshem.

Personlig profil i ansökan

Såhär använde Sara sin personliga profil för att skapa en framgångsrik ansökan till medicinutbildningar i Storbritannien: Sara tryckte särskilt på sina avancerade kunskaper och sin forskningspraktik inom kemi och biologi. Detta övertygade antagningskommittéerna om Saras akademiska lämplighet. Men akademiska färdigheter räcker inte för att studera medicin. Läkaryrket kräver också sociala förmågor, därför lyfte Sara också fram sin erfarenhet av praktisk vård (ålderdomshemmet) och sin hjälpsamma personlighet (läxhjälpen).

Den breda generalisten

Frank, 21 år. Läste det samhällsvetenskapliga programmet och hade höga betyg i många ämnen, men var inte bäst i klassen på något Har sysslat med olika aktiviteter utanför skolan, inom både sport (tennis, fotboll, skidåkning och innebandy), musik (gitarrist i ett band) och politik (aktiv i MUF) Frank är dessutom social och en bra ledare och var ordförande i elevrådet på sitt gymnasium.

Bred profil med en fokuserad spets

När Frank reflekterade över sin personliga profil insåg han att han sysslade med många olika aktiviteter och var intresserad av väldigt mycket. ”En bred profil kan vara bra, men jag måste också visa att jag kan fördjupa mig,” tänkte han. Frank bestämde sig därför för att fokusera på politiken (åkte på nationella konferenser och praktiserade hos sin lokala riksdagsledamot) och innebandyn (blev utsedd till distriktslaget). I skolan skrev han ett projektarbete i samhällsvetenskap om hur politiska beslut begränsar sportindustrin.

Personlig profil i ansökan

Då Frank var övertygad om att hans många olika erfarenheter berikat honom som elev och person, sökte han till den breda PPE-utbildningen (Philosophy, Politics, Economics) i Storbritannien. Brittiska universitet vill se att man har ett specifikt intresse och har fördjupat sig i området för programmet man söker. Därför tryckte Frank på sitt tvärvetenskapliga akademiska intresse för politik, filosofi och ekonomi samt hur hans politiska engagemang stärkt hans fascination för hur dessa tre ämnen flyter samman. Genom sitt projektarbete kunde han också visa på passion och fördjupning. 

”Nörden med nisch”

Hampus, 20 år. Hampus intresse för matematik och datorer ledde honom att välja teknikprogrammet på gymnasiet På gymnasiet gjorde Hampus speciellt bra ifrån sig i matematik och fysik. Han såg till att läsa alla kurser som fanns på skolan inom dessa två ämnen, även om han fick tjata länge på skolledningen för att få läsa avancerad fysik tillsammans med eleverna på det naturvetenskapliga programmet. Genom sina extrakurser läste Hampus mer än de 2 500 poäng som ingick i hans ordinarie kursplan.

Förstärkning av profilen

Intresset för matematik gjorde att Hampus valde att läsa en sommarkurs i London under gymnasietiden. Där inspirerades han att fundera mer på hur matematiken har utvecklats genom historien. Hampus valde att skriva sitt projektarbete om matematikens historia. Han vände sig till en lokal matematikprofessor för hjälp och beställde hem avancerade matematikböcker från en online- bokhandel Hampus tog också chansen att delta i de matematik- och problemlösningstävlingar som organiserades på skolan. Han gick vidare och fick tävla i Sverigefinalen.

Universitetsval och kommunikation av profilen

När det kom till universitetsval var det ganska enkelt: Hampus ville naturligtvis fortsätta syssla med sin passion—matematik! Hans utmärkta betyg, fördjupning i ämnet både i och utanför skolan gjorde att han blev antagen till drömskolorna Cambridge och Imperial College London.

Varför är det viktigt med en profil?

Som du märker har dessa tre elever byggt starka profiler med meriter både i och utanför skolan. Det bästa du kan göra är att börja fundera tidigt på vilka sorts meriter du vill samla på dig under gymnasiet. Om du redan går i tvåan eller trean handlar det om att förstärka den profil du redan lagt grunden för. Nedan ger vi konkreta förslag på hur du kan förstärka din profil genom att fördjupa dig i dina intressen och utöka din meritlista. Vissa av dessa saker kan du göra ganska nära inpå din universitetsansökan, medan andra bör påbörjas tidigare.

Planera dina val av gymnasiekurser utifrån vilken profil du vill skapa. Fördjupa dig inom dina favoritämnen genom att läsa böcker, tidningar, bloggar och hemsidor som inte ingår i din ordinarie undervisning. Försök praktisera inom de ämnen du är intresserad av: Professorer på svenska universitet är ofta anträffbara och positiva till ambitiösa gymnasieelever. Kanske kan du få praktisera som forskarassistent?

Skaffa extrajobb som hjälper dig utveckla relevanta egenskaper (t.ex. guide för turister, läxhjälp, jobb inom vård och omsorg, försäljning). Försök hitta en mentor, en person som kan ge dig insikter, kontakter, tips på saker att läsa och lära dig och kanske praktikmöjligheter. Se skoluppgifter som långa uppsatser eller ditt projektarbete som en chans att fördjupa dig inom det ämne du vill studera på universitetet. Leta upp relevanta tävlingar, läger, konferenser och liknande som du kan delta i. Några exempel är The Duke of Edinburgh Award, Ungt Företagande (UF) och Rotary Youth Leadership Awards.

Universiteten i både Storbritannien och USA letar efter kandidater som har hittat sitt specialområde och fördjupat sig inom det. De ser hellre att du tävlat i SM i en sport än provat på tio olika.

2.2 PERSONLIG PROFIL, DEL 2: REFLEKTION OCH UTVECKLING AV DIN PROFIL

Vem är du och vad ser andra hos dig? Vilka skolämnen och aktiviteter har du fokuserat mest på och kommit längst i?

En genomtänkt personlig profil är grunden till en framgångsrik ansökan. Därför är det viktigt att du reflekterar noggrant kring din profil och funderar på hur den matchar den utbildning och det universitet du vill söka till.

Fundera över dina upplevelser och ta dig tid att tänka på vem du är och vad du vill. Att konstruera en profil utifrån din fantasi är inte en god idé – antagningskommittéerna skiljer enkelt på konstruerade och autentiska profiler.

Din personliga profil består av två delar: dess innehåll och på vilket sätt den  kommuniceras.

Innehållet i din profil

Här handlar det om att tänka på och reflektera över vem du är och vad du har gjort.

Vilka är dina viktigaste värderingar?
Vilka är dina starkaste och svagaste egenskaper?
Vad är du riktigt intresserad av?
Vilka erfarenheter har präglat dig?
Vilken kunskap och kompetens har du?
Vad är dina viktigaste mål?

Kommunikationen av innehållet

Här ställer du dig frågan om hur du upplevs.

Kommuniceras innehållet i din profil genom vad du gör och hur du beter dig?
När pratar du och vad säger du?
Vilka ordval gör du?

Har du ett städat språk?
Är du kortfattad eller gör du långa utläggningar?
Vilket tonläge pratar du i?
Hur påverkar ditt humör dig?
Hur fungerar ditt kroppsspråk?

Hur klär du dig?
Vad säger dina kläder om dig?
Vilka symboler kopplas till dig och vad står de för?
Vad säger din Facebook-profil och din online-närvaro om dig?

2.3 PERSONLIG PROFIL, DEL 3: KOMMUNICERA PROFILEN I DIN ANSÖKAN

Det är nu dags för dig att fundera på innehållet i din personliga profil. Därefter gäller det att på bästa sätt använda ansökans olika delar för att kommunicera din profil.

Steg 1: Innehållet i din personliga profil

Börja med att fundera väldigt fritt över vem du är och vad som har format dig. Kanske är det speciella upplevelser, aktiviteter, platser eller din uppfostran som format dig till den du är. Ställ dig själv frågorna under ”Innehållet i din profil” i föregående artikel och diskutera gärna med familj eller vänner. Detta är (och bör vara) en ganska ostrukturerad aktivitet. Välkomna ett fritt flöde av tankar och idéer och anteckna de viktigaste. Ditt mål i detta skede är inte att skapa en sammanfattad presentation av dig själv, utan att förstå vad du verkligen står för, vad du vill åstadkomma och viktiga berättelser om dig själv. Strukturen kring detta följer i nästa steg.

Steg 2: Utbildningarnas/universitetens profiler

Fram till nu har vi endast diskuterat personliga profiler. I detta steg utökar vi begreppet till organisationer och utbildningar. Hur skiljer sig till exempel Cambridges och Glasgows profiler? Vad har en utbildning i filosofi för profil och hur skiljer den sig från en utbildning i fysik? Dessa är viktiga frågor som du nu måste tänka på.

Universitet och utbildningar har profiler som baseras på värderingar och målsättningar precis som människor. I Storbritannien säger man t.ex. ofta att ”Oxford utbildar premiärministrar, Cambridge utbildar Nobelpristagare”. Vad säger det om de olika universitetens värderingar och mål och vilken sorts studenter de vill attrahera?

Förslag på hur du kan fördjupa dig i universitets eller utbildningars profiler:

Deras hemsidor
Kurskataloger, broschyrer och all reklam du kan få tag på
Andra online-resurser som du kan hitta genom t.ex. Google och YouTube

Prata med människor. Gärna nuvarande eller före detta studenter (t.ex. vi i SISA)!
Besök universitet
Mejla eller ring och ställ frågor till Admissions Office-medarbetare eller andra representanter
Ta reda på mer om kända eller intressanta alumner
Titta på statistik om vad studenterna väljer att göra efter sina studier: vilken karriär förbereder denna utbildning sina studenter för?

Nästa steg i efterforskningen om universiteten och utbildningarna är att försöka lista ut de olika antagningskommittéernas kriterier. Med utgångspunkt från dess profiler, vilken typ av studenter borde de vara ute efter? Vilken typ av bakgrund ska studenterna ha? Vilka erfarenheter och intressen värderas? Vilka personliga egenskaper? Vilka karriärambitioner?

Steg 3: Hitta kopplingarna mellan innehållet i din och universitetets/utbildningens profiler – ”Guldkornen”

Äntligen är det dags att börja strukturera arbetet kring din personliga profil! I detta steg ska du försöka hitta de delar i din personliga profil som matchar profilen för de universitet och utbildningar du är intresserad av. Dessa gemensamma nämnare kan vara av många olika slag: delade värderingar om demokrati och jämställdhet? Ambitioner inom idrott? Fokus på analytiskt tänkande? Ett visst akademisk intresse? Social stämning?

När du börjar finna kopplingarna mellan universiteten/utbildningarna och dig själv, har du kommit långt i utvecklingen av en stark personlig profil. Nu gäller det att plocka fram konkreta detaljer och berättelser som du kan använda för att tydligt visa för antagningskommittéerna att du passar perfekt för deras universitet och utbildning. Kanske är det en egenskap som du tydligt kan förklara och bevisa och som kan kopplas till utmaningarna i en viss utbildning (t.ex. att du har en välutvecklad skriftlig förmåga, vilket gör dig till en god kandidat för en journalistikutbildning).

Om det är väldigt svårt att hitta gemensamma nämnare hos din profil och dina valda universitet och utbildningar, kanske du bör ifrågasätta om dessa verkligen är rätt val för dig? Många går i detta skede tillbaka och gör ändringar i sin universitetslista.

Steg 4: Kommunicera din personliga profil genom ansökan

Med dina gemensamma nämnare identifierade återstår bara en sak: att fundera på hur du bäst kommunicerar dessa i din ansökan. Ansökningarnas många olika delar ger dig goda möjligheter att presentera din personliga profil och dess koppling till universitetet/utbildningen.

Kommunikationen av din personliga profil består av två delar:

De objektiva kanalerna: dina gymnasiebetyg, gymnasiekurser och resultat i olika antagningsprov
De subjektiva kanalerna: ansökningsbrev, lärarrekommendation, information om dina jobberfarenheter och fritidsaktiviteter samt intervju

I de delar av ansökan där du skriver med dina egna ord, kommuniceras din personliga profil på två sätt: genom vad du väljer att berätta om (innehåll) och vilket språk du använder.

Bra att tänka på i utveckling av Personlig Profil

Toppuniversiteten får in många tusen ansökningar från imponerande kandidater. Starka betyg och meriter är grundförutsättningar för att din ansökan ska ha en chans, så du måste jobba hårt med  Del 1  av detta avsnitt (innehållet i din personliga profil). Men för att stå ut bland alla kandidater måste du också lyckas med  Del 2  (att kommunicera din profil).

Kom ihåg att du försöker hitta kopplingarna mellan innehållet i din personliga profil och universitetets/utbildningens profil, inte skapa en helt ny personlig profil baserad på vad du tror antagningskommittéerna är ute efter. Detta kan vara lockande men en falsk profil är lätt att genomskåda. Kom ihåg, universitet letar ibland efter en ”typ” av elev, men ingen elev kan vara exakt den rätta typen. I slutändan är universiteten alltid ute efter en blandning av studenter, som har starka gemensamma nämnare med universitetet/utbildningen men också individuella kvalitéer.

3. Det Personliga Brevet

3.1 INTRODUKTION

The Personal Statement är ett ansökningsbrev på max 4 000 tecken och 47 rader, alltså drygt en sida, där du ska motivera varför du har sökt utbildningen i fråga och varför just du är en passande kandidat. Ditt Personal Statement är förmodligen den viktigaste av de ”subjektiva” delarna i din ansökan för att kommunicera din Personliga Profil.

Den officiella definitionen av ett Personal Statement från UCAS lyder:

“The personal statement is your opportunity to tell universities and colleges about your suitability for the course(s) that you hope to study. You need to demonstrate your enthusiasm and commitment, and above all, ensure that you stand out from the crowd.”

Detta kapitel ger en detaljerad beskrivning av Personal Statement och lyfter fram vad som är viktigt att veta vad gäller uppsatsens syfte, vanliga missuppfattningar bland svenskar, samt rekommenderad struktur. Kapitlet ger dig även användbara tips och råd att tillämpa under skrivprocessen. Att skriva ett ansökningsbrev är inte det lättaste men med ett rejält grepp om hur det fungerar är det en spännande och lärorik utmaning.

Syftet med Personal Statement

Ansökningsbrev av olika slag förekommer också i Sverige men i andra sammanhang än universitetsansökningar. Dessutom skiljer sig förväntningarna på innehållet i ett ansökningsbrev ganska mycket mellan olika kulturer. För att lyckas skriva ett Personal Statement som är anpassat till den brittiska ansökningsprocessen är det värdefullt att först ta en närmare titt på dess syfte.

Hur viktigt är Personal Statement?

Storbritanniens kända och högt rankade universitet lockar studenter från hela världen. Det grundläggande syftet med Personal Statement är att underlätta ansökningskommittéernas arbete med att försöka identifiera de mest lovande kandidaterna till en viss utbildning. Exakt hur viktigt ditt Personal Statement är i förhållande till de andra delarna i ansökan beror på sammanhanget.

Låt oss studera tre scenarier:

Till de absolut bästa skolorna har de flesta sökande toppbetyg. För att utmärka dig är ditt Personal Statement ditt viktigaste verktyg.

Bland skolor där betygen varierar mellan kandidaterna är dina betyg naturligtvis ett sätt att sticka ut från mängden. I detta fall väger ditt Personal Statement inte lika tungt, men utgör självklart fortfarande en viktig del av din ansökan.

I vissa speciella fall, som när en sökandes gymnasiebetyg ligger på gränsen för att bli antagen, kan Personal Statement vara den avgörande faktorn.

Universiteten vill lära känna dig

Ditt Personal Statement ger antagningskommittéerna viktiga insikter om dig som kandidat vilket hjälper dem i urvalsprocessen. Under nästa rubrik beskrivs grunderna för vad de letar efter: ditt intresse för ämnet du söker till och din potential att lyckas akademiskt. Som tidigare nämnts har universitet olika sociala, akademiska, och ideologiska profiler, och ditt ansökningsbrev bidrar till att skapa en bild av hur väl du passar den profilen.

Universiteten har som mål inte bara att välja ut kandidaterna med de bästa akademiska profilerna, utan eftersträvar även en gruppdynamik som skapar god stämning och ett rikt studentliv.

“For highly competitive courses which attract applications from many more candidates than there are places, comparing all applicants’ personal statements helps us to identify the most committed and suitable candidates.” Antagningskommittén vid University of Warwick

”For applicants from Sweden, the personal statement becomes particularly important, since it’s an opportunity for us to gain a better understanding of their academic interests and profiles, which might be quite different from British students.” Antagningskommittén vid Royal Holloways School of Management

Det handlar om ditt akademiska intresse

Det absolut viktigaste att förstå innan du börjar skriva ditt Personal Statement, och det som många svenskar tyvärr missförstår, är att uppsatsen inte ska handla om dig som person i största allmänhet.  I stället ska du övertala läsaren om att du är genuint intresserad av det akademiska ämne du söker till och att du därigenom är motiverad att fortsätta studier inom detta område på eftergymnasial nivå.

För att övertyga antagningskommittén om detta kommer du naturligtvis att behöva berätta om dig själv som elev och om dina erfarenheter, men i grund och botten är brevet en motivering av ditt intresse för utbildningen, inte en berättelse om dig själv. Personliga meriter, erfarenheter och styrkor både i och utanför klassrummet kan och bör tas upp, men endast om du kan förklara hur de har lett dig djupare i ditt akademiska intresse och gjort dig till en starkare kandidat för den aktuella utbildningen. Även personliga målsättningar bör diskuteras genom att du nämner hur utbildningen kommer hjälpa dig att nå dessa.

Många har svårt att förstå hur akademiskt fokuserat ett Personal Statement bör vara. Detta fokus är annorlunda från de flesta andra ansökningsbrev, som t.ex. USA:s college essays. Om du inser betydelsen av att fokusera ditt brev på ditt akademiska intresse och kan lyfta fram relevanta erfarenheter som stödjer detta intresse är du på god väg mot ett framgångsrikt Personal Statement.

Din ansökan läses av relevant akademisk personal

I de flesta fall har varje akademisk fakultet sin egen antagningskommitté dit din ansökan vidarebefordras av universitetets centrala antagningskontor. Med andra ord, om du söker till en utbildning i juridik kommer en kommitté på den juridiska fakulteten läsa din ansökan. Om du söker en kombinerad utbildning som Economics & Management kan det antingen finnas en gemensam kommitté med representanter från båda fakulteterna eller så måste du bli antagen av separata kommittéer för båda ämnena för att komma in.

Universitetens rutiner skiljer sig från varandra. Det kan därför vara värt att ringa de centrala ansökningskontoren och fråga hur det fungerar på det universitet du tänkt söka till.

Vem sitter i antagningskommittén?

Fakulteternas antagningskommittéer består oftast av yngre akademiker och forskarstudenter. I en första gallring sorteras kandidater med för låga betyg eller opassande profil bort. De kvarvarande ansökningarna bedöms så objektivt som möjligt utifrån utbildningens kriterier. Universiteten har ingen hemlig formel som garanterar dig att bli antagen.

De mest kvalificerade ansökningarna går ibland vidare till fakultetens professorer som får välja sina favoriter och kan fälla avgöranden i gränsfall. Tänk på att professorer av naturliga skäl är väldigt akademiskt inriktade och föredrar att läsa om ditt brinnande intresse för deras ämne, än långa utlägg om ditt engagemang som ordförande i elevrådet eller kapten för fotbollslaget. Detta speglar återigen betydelsen av att fokusera på det akademiska i ditt Personal Statement.

En chans att lära känna dig själv

Den bästa utgångspunkten när du söker till utbildningar i Storbritannien är att ha arbetat hårt på din personliga profil och på hur den relaterar till de utbildningar du vill komma in på. Med detta som grund bör du relativt enkelt kunna skissa fram en struktur för ditt Personal Statement.

Att brainstorma innehållet i ditt Personal Statement är ett tillfälle att lära känna dig själv lite bättre. När du verkligen är tvungen att fundera över din motivering att söka till en viss utbildning kan du upptäcka att den egentligen är ganska bristande och att du i själva verket är mer intresserad av något annat ämne. Om du inte kan övertala dig själv om ditt genuina intresse och lämplighet för utbildningen du söker, kan du förmodligen inte övertala en antagningskommitté.

Såhär skrev Study Advantage-bloggaren Anna Leijonhufvud om sitt personal statement:

“När det är dags för dig att börja skriva ditt Personal Statement är det bra om du vet ganska exakt vad du vill läsa, men även om så inte är fallet går det bra att börja skriva. Om du till exempel vet att du vill studera fysik, men inte om du vill läsa bara ren fysik, eller fysik i kombination med matte, fysik med filosofi eller någon annan kurs, kan du istället låta ditt Personal Statement bestämma. Tänk inte på vilken kurs du tror du vill läsa när du skriver utan endast på dig själv, vad du har gjort/åstadkommit och hur detta har påverkat dig som individ. Läs sedan igenom brevet, passar det bäst in på en fysik-utbildning med matte, då kanske det är den kursen du bör läsa.”

Omfattning och format

Ditt Personal Statement får inte överskrida 4 000 tecken inklusive mellanrum (motsvarar ca. 600 ord) eller 47 rader. Om du håller språket koncist och har en väl genomtänkt struktur kan ett kort Personal Statement vara minst lika slagkraftigt och övertygande som ett långt.

3.2 HUR MAN LÄGGER UPP ETT PERSONAL STATEMENT

Även om det inte finns några formella regler kring strukturen för ditt Personal Statement rekommenderas det att inte vara alltför experimentell. Visserligen finns det exempel på väldigt annorlunda och nytänkande Personal Statements som lyckats slå antagningskommittéerna med häpnad, men dessa är undantag och det är en riskfylld strategi. Det är bättre att imponera genom en effektiv struktur som framhäver ett väl genomtänkt innehåll.

Ett förslag är att dela upp brevet i korta, lättlästa och tydliga stycken. Följande struktur är en bra utgångspunkt:

En inledning som fångar läsarens intresse och introducerar ditt akademiska intresse
Ett eller två fördjupande stycken om ditt akademiska intresse
Ett stycke om personliga erfarenheter som tydligt kan relateras till utbildningen du söker

Ett stycke med någonting annorlunda/intressant
En sammanfattning som knyter ihop de olika punkterna och som har en slagkraftig avslutning

Steg-för-steg om skrivprocessen

Använd din Personliga Profil. 

Grunden till innehållet i ditt Personal Statement läggs när du skapar din personliga profil. De gemensamma nämnare som kopplar din personliga profil till innehållet i dina valda utbildningar bör bilda innehållet i samtliga stycken i ditt Personal Statement. Här blir det tydligt varför din personliga profil och de gemensamma nämnare du hittat är så viktiga – hela ditt Personal Statement går ut på att visa att du passar perfekt för den utbildning du söker.

Välj ut det mest väsentliga. 

När du först utvecklar din personliga profil är målet att vara så utförlig som möjligt. Du har förmodligen skapat långa listor med punkter som:

Vilka ämnen och kurser du tyckte var mest de intressanta på gymnasiet, och hur du har fördjupat din kunskap i dem
Vilka ämnen som du inte har läst men som verkar spännande – kanske för att de inte erbjuds på gymnasiet, eller ämnen som du bara har börjat lära dig om via nyheter, magasin, föräldrar, resor, osv
Studietekniker och andra studierelaterade färdigheter, såsom att du är en duktig författare, debattör, börsanalytiker, kritisk tänkare, politiker, etc

Engagemang och ledarskapsroller inom skolan genom kommittéer, skolråd, klubbar och evenemang
Aktiviteter utanför skolan, t.ex. sport, musik, teater, konst, politik, volontärarbete, media och entreprenörskap
Resor eller andra upplevelser som har varit betydelsefulla eller inspirerande
Idéer, människor, litteratur, musik eller något annat som har påverkat dig och din syn på världen
Övriga styrkor och förmågor

Nu är det dags att identifiera vilka exempel i din personliga profil som bäst illustrerar din lämplighet för den utbildning du söker. Ditt Personal Statements begränsade längd gör att du bara kan lyfta fram ett fåtal exempel.

Tänk noga igenom ditt val av exempel att presentera. Det är dessa som ska övertala läsaren att du är en toppkandidat till utbildningen i fråga. Alla exempal måste ha en stark koppling till ämnet du vill studera eller till de personliga egenskaper som krävs för att du ska lyckas som student.

Utvecklat exempel på upplägg

Här är en utveckling av strukturen som presenterades här ovan:

En intresseväckande inledning som fångar läsarens uppmärksamhet och introducerar ditt akademiska intresse

Här kan det passa att berätta om en inspirerande upplevelse, idé eller förståelse som illustrerar din relation till den valda utbildningen. Du kan till exempel berätta om en specifik upplevelse (t.ex. en kurs, bok eller händelse) som väckte ditt intresse för ämnet eller fick dig att inse vilken viktig roll det aktuella ämnet spelar i världen.

Ett eller två fördjupande stycken om ditt akademiska intresse

I denna del av brevet ska du fokusera på ditt direkt akademiska intresse för utbildningen du valt att söka till. Hur väcktes detta intresse? Vilka specifika delar av ämnet intresserar dig? Förklara vad det är som du tycker är så intressant och beskriv hur du tror att en universitetsutbildning kan nära din intellektuella nyfikenhet.

För att stärka dessa stycken kan du väva in specifika exempel som bevisar ditt intresse för ämnet: en gymnasiekurs du tagit, en bok du läst eller en akademiker som fascinerar dig. Du kan också gå på djupet i ämnet och diskutera specifika idéer, kapitel, teorier eller personligheter inom det ämne du vill läsa.

Tänk på att de flesta ämnen är oerhört breda och det är orimligt att du som gymnasieelev ska vara intresserad av allt inom ett ämne. Att plocka ut delar av ett ämne som fascinerar dig visar på ett genuint intresse.

Ett stycke om personliga erfarenheter som tydligt kan relateras till utbildningen du söker

Syftet med detta stycke är att lyfta fram de personliga egenskaper som kommer göra dig till en framgångsrik student. Detta görs genom att plocka fram innehåll från din personliga profil: erfarenheter, egenskaper eller framtidsmål.

Fokus här ligger lite mer på dig än på utbildningen du söker, men kopplingen är fortfarande viktig. Berätta om erfarenheter (kurser på gymnasiet eller fritidsaktiviteter) som hjälpt dig utveckla förmågor som är relevanta för utbildningen du söker. Här följer två exempel:

Hur ditt självständiga och kreativa tänkande ofta leder till annorlunda ställningstaganden, vilket gör dig till en värdefull deltagare i kurser i filosofi eller finans.
Hur dina matematikkurser hjälpt dig utveckla en förmåga att tackla svåra problem på ett systematiskt sätt, vilket är värdefullt för studier i juridik

Ett stycke med någonting annorlunda/intressant

Mot slutet av brevet kan det passa med ett lite mer personligt stycke. Utgå från något i din personliga profil som du tycker är en viktig merit men som kanske inte är direkt relaterad till ditt valda ämne. Förklara sedan varför den är relevant för din kandidatur.

Många väljer att berätta om en erfarenhet inom ledarskap (t.ex. elevråd, sportlag, entreprenörskap), en kreativ aktivitet (konst, musik, drama) eller en utmanande resa eller upplevelse (bergsklättring, volontärarbete, jorden runt-resa). Sådana erfarenheter visar på personliga egenskaper som är värdefulla i största allmänhet och ger ansökningsbrevet en personlig prägel.

Det du väljer att skriva om behöver inte vara direkt relaterat till ditt akademiska intresse men bör åtminstone kopplas till hur du kommer att bidra med något annorlunda och positivt i en akademisk miljö.

En sammanfattning som knyter ihop de olika punkterna med en snygg avslutning

I avslutningen gäller det att sammanfatta vad du sagt i ditt Personal Statement. Undvik att presentera nya exempel eller argument. Möjligtvis, om du inte redan nämnt det, kan du kort beskriva varför du vill studera i just Storbritannien. Avsluta brevet med en trevlig hälsning.

3.4 SPRÅK OCH SKRIVPROCESS

Det finns inga magiska formler som garanterar ett framgångsrikt Personal Statement. Detta lämnar dörren öppen för kreativitet och en personlig författarstil. Alldeles för kreativa sätt att formulera och strukturera brevet på bör dock undvikas eftersom det kan stjäla fokus från innehållet, vilket trots allt är den viktigaste faktorn.

Tänk på vad du vill att varje individuellt stycke ska kommunicera. Fundera sedan över vilka specifika exempel som ska inkluderas för att förmedla detta budskap. Försök att få flyt mellan styckena så att första meningen i samtliga stycken har en koppling till det föregående styckets sista mening. Det gör texten sammanhängande och lättläst.

Checklist: detta bör minst finnas med

Ditt Personal Statement bör på ett eller annat sätt svara på följande frågor:

Varför vill du läsa den valda utbildningen?
Har du förstått vad utbildningen innehåller och handlar om?
Varför kommer du att lyckas med utbildningen?
Hur stödjer och kompletterar dina personliga egenskaper och erfarenheter din akademiska förmåga?

Antagningskommittéerna letar dessutom efter följande i ditt Personal Statement:

Intellektuellt intresse av ditt ämne som motiverar eftergymnasiala studier
Vilka specifika delar av ditt valda ämne som fascinerar och intresserar dig mest
Att du aktivt sökt mer kunskap kring ämnet

Ställ avslutningsvis följande fråga: Har allt innehåll i ditt Personal Statement tydlig relevans för den utbildning du söker? Om inte, ta bort allt som är överflödigt eller irrelevant. Dessa saker tar fokus från de starkare delarna i ditt brev.

Hitta din röst (grammatik, språkbruk, ton och tempo)

De flesta akademiska utbildningar kräver att du som elev har en god skriftlig förmåga. Språkbruket i ditt Personal Statement är en viktig möjlighet att visa för antagningskommittéerna att du besitter denna färdighet. Hur du formulerar dig i ditt Personal Statement speglar din språkliga förmåga, vilket i sin tur kräver både logiskt och kreativt tänkande. Din uppgift är att skapa ett flyt i texten som gör att läsaren kan fokusera på innehållet.

Att genom ett effektivt skriftspråk åstadkomma en harmonisk men övertygande text är svårt även för engelsktalande elever och som svensk innebär den språkliga biten en extra utmaning. Första steget är att använda engelskan korrekt, sedan kan du börja tänka på stil, ton och harmoni.

Om du får ett godtagbart betyg på TOEFL eller IELTS och därmed anses kunna klara av att bedriva högre studier på engelska ska du även kunna skriva ett Personal Statement på engelska även om det kommer ta längre tid än när du skriver på svenska. Det är dock aldrig fel att vässa till engelskkunskaperna lite extra genom att:

Läsa engelskspråkiga böcker, tidningar och titta på film intensivt under en period för att komma in i språket. Försök hitta verk som är relevanta för det ämne du ska söka till. På så sätt utökar du ditt vokabulär med värdefulla ord och uttryck

Prata engelska med människor i din omgivning. Ett annat sätt att träna din engelska är att använda Verbling.
Öva på att skriva texter på svenska och sedan översätta till engelska. Be kompis eller lärare som är bra på engelska att ge dig feedback på språket
Du kan till och med skriva ett helt utkast till ditt Personal Statement på svenska och sedan översätta det till engelska. Det tillåter dig att i första steget av skrivprocessen fokusera mer på innehållet, och sedan ta itu med språket

Språk och formulering

Om du känner dig bekväm med att skriva på engelska kan du börja fundera på språklig ton och takt i ditt Personal Statement. Det gäller att hitta en språklig stil som reflekterar dig som person och som helst på ett naturligt sätt också passar ämnet du söker till. Kemiprofessorer är förmodligen inte lika mottagliga för målande beskrivningar och kreativa utläggningar som akademiker inom litteratur eller konsthistoria. Det är ett personligt brev du skriver, men det ska också anpassas efter läsaren.

Kom ihåg att ansökningsbrevet är ett formellt dokument. Undvik alldagliga uttryck och slangord. Lika viktigt är att inte använda dig av överdrivet komplicerade och högtravande ord. Ett vanligt misstag är att försöka imponera på antagningskommittéerna med ett avancerat vokabulär. Detta gör snarare breven jobbiga att läsa och skapar en tillgjord och onaturlig ton.

Använd ett enkelt, klart och tydligt språk som är lättläst. Då framstår brevet som genuint och låter läsaren fokusera mer på innehållet än på dina försök att låta akademisk. Att hålla dina meningar korta och träffsäkra är väsentligt. Detta är en konst som faktiskt ofta kräver mer jobb än att skriva långa och invecklade meningar. Genom att avsätta gott om tid för redigering har du möjlighet att gå tillbaka och fila på formuleringarna så att du får ett koncist och övertygande språk. Detta reflekteras i uttrycket ”KISS – Keep it simple, stupid”, som många antagningsexperter tipsar om.

3.5 ENKLA MISSTAG, TIPS OCH TRICKS

Undvik att:

Fokusera för mycket på din personlighet och dina erfarenheter. En generell regel är att lägga ner max 30% av innehållet på icke-akademiska punkter, och resten på ämnet du vill plugga och varför det intresserar dig

Använda för komplicerat språk – håll struktur, formuleringar och ordval enkla
Nämna specifika universitets namn i ansökan, då du förmodligen söker till flera olika universitet
Utan anledning använda dig av citat, humor och andra litterära tekniker
Kopiera stycken eller formuleringar från andras Personal Statements. Detta avslöjas lätt.
Använda kursiv, understruken eller fet text då de inte kan föras över till UCAS-formuläret för Personal Statements. Inte heller apostrofer (t.ex. é) registreras i formuläret

Göra svepande påståenden, såsom ”Jag har alltid varit intresserad av…” Det är inte särskilt minnesvärt. Berätta i stället om specifika händelser
Uttrycka starka politiska åsikter såvida de inte utgör en viktig del av din personliga profil
Berätta om erfarenheter eller upplevelser från tidig ålder såvida de inte är relevanta, exempelvis genom hur de påverkat dina akademiska intressen
Använda citat då de ofta blir klyschiga. Läsaren är intresserad av vad du har att säga, inte andra människor
Skriva överdrivet målande beskrivningar och metaforer – ditt Personal Statement ska inte vara gåtfullt, litterärt eller mystiskt

Se till att:

Fokusera största delen av ditt Personal Statement på varför du är intresserad av utbildningen du söker till
Koppla alla personliga egenskaper, erfarenheter och meriter du nämner till ditt intresse för utbildningen du söker till
Formulera dig enkelt och tydligt med en formell men inte högtravande ton
Tänka på vem som kommer läsa ditt Personal Statement

Visa att du har förstått innehållet i den utbildning du söker till
Du har tänkt igenom din personliga profil innan du väljer innehåll till ditt Personal Statement
Be lärare, kompisar, föräldrar eller studievägledare att föreslå förbättringar och rätta språkliga fel
Vara specifik – nämn exakt vilken bok du har läst, var du jobbade eller namnet på personen som har haft stort inflytande på dig

En bra föreläsning om att skriva Personal Statement hittar du här.

3.6 SKRIVÖVNING

Få till det perfekta stycket

1. Gå in på universitetets hemsida och läs igenom beskrivningen av den utbildning du ska söka till. Identifiera en egenskap som verkar extra viktig för att klara lyckas med utbildningen

2. Gå igenom din personliga profil och välj en erfarenhet som utmärker dig som gymnasieelev

3. Tänk på hur din erfarenhet påverkade dig och vilka egenskaper den hjälpte dig utveckla. Finns det någon gemensam nämnare mellan denna egenskap och de i kursbeskrivningen?

4. Om du hittar en koppling, börja skriva ett stycke om varför du är intresserad av kursen du söker till

5. När du har förklarat ditt intresse, försök att motivera hur din unika erfarenhet hjälpt dig förstärka detta intresse eller förstå ämnet bättre. Får du till den kopplingen, vilket är den stora utmaningen, kan du sedan snyggt och enkelt lägga till hur din erfarenhet också hjälpte dig utveckla just den egenskap som universitetet är ute efter. Med allt detta innehåll borde stycket nu vara klart!

6. Hade du svårt att koppla ihop din erfarenhet med ditt akademiska intresse? Gå igenom din personliga profil igen och prova att använda en annan erfarenhet. Eller välj en ny utbildning att försöka matcha.

7. Testa med utbildningar i helt andra ämnen eller erfarenheter du aldrig skulle tro var relevanta. Detta är en skrivövning och du behöver inte begränsa dig till din officiella ansökans utbildning och profil.

4. Referensbrev

Ditt referensbrev, eller lärarrekommendation, är en del av ansökan där du själv inte har full kontroll över innehållet. Det du däremot kan göra är att maximera dina chanser till ett framgångsriks referensbrev, på två sätt: Välj en passande skribent för ditt referensbrev Hjälp skribenten med brevets innehåll genom att bistå med information både om din personliga profil och om universiteten och utbildningarna du söker till.

4.1 REFERENSBREVETS LÄNGD

Referensbrevet får vara lika långt som ditt Personal Statement, dvs. max 4 000 tecken inkl. mellanrum (motsvarar ca. 600 ord).

4.2 REFERENSBREVETS SYFTE

UCAS beskriver referensbrevet på följande sätt: “UCAS references are designed to provide universities and colleges with an informed and academic assessment of an applicant’s suitability for further study. It is the only part of the application that the applicants do not write themselves.”

4.3 REFERENSBREVETS INNEHÅLL

Följande information om eleven bör ingå i ett bra referensbrev:

Akademisk prestation under gymnasiet
Potential att lyckas med sina universitetsstudier

Hur elevens profil passar den aktuella utbildningen
Personliga kvalitéer som underlättar i en universitetsmiljö, t.ex. kunskap, begåvning eller entusiasm
Hur eleven kommer att bidra till universitetsmiljön utanför klassrummet

4.4 ATT VÄLJA RÄTT LÄRARE

Brittiska gymnasielärare får mycket erfarenhet av att skriva referensbrev eftersom alla deras elever behöver ett brev i sin universitetsansökan. Dessutom har de engelska som förstaspråk och ibland kommer experter till skolorna och föreläser om hur referensbreven kan förbättras.

I Sverige är det ovanligt med denna typ av referensbrev och svenska gymnasielärare känner sig ofta obekanta – ibland till och med obekväma – med att skriva dem. För att försäkra dig om att få ett starkt referensbrev är det upp till dig att ge läraren det stöd han eller hon behöver. Om din lärare föredrar att skriva på svenska, låt honom eller henne göra det och ordna så att brevet kan översättas av din engelsklärare eller någon annan vuxen som är bra på engelska. Universiteten inser visserligen att utländska lärare inte alltid behärskar engelska så bra och språket behöver inte vara helt felfritt, men ett välskrivet brev uppfattas som mer seriöst. Välj en lärare som känner dig väl och som kan berätta i detalj om dina goda egenskaper, gärna med hjälp av konkreta situationer. Det förstärker brevets trovärdighet och ger universiteten tydliga bevis på dina kvalitéer.

Se till att läraren förstår vilket innehåll universiteten förväntar sig i referensbrevet. Låt din lärare ta del av tipsen i nedanstående lista Det kan vara lockande att låta en känd person skriva ditt referensbrev, men detta bör undvikas såvida denna person inte känner dig väldigt väl. Det viktiga är vad personen säger om dig, inte vad han eller hon har åstadkommit själv.

Försäkra dig om att läraren faktiskt vill skriva ditt referensbrev! Det kommer att innebära extra jobb och om han eller hon har mycket annat att göra kommer det att påverka kvalitén på brevet Välj en lärare som du har en god relation till och som är imponerad av dina prestationer. Lärarens entusiasm, eller brist på entusiasm, kommer att lysa igenom i brevet Det är en fördel om du väljer en lärare som du har haft i ett relevant akademiskt ämne. Om du söker till en matematikutbildning kanske din matematiklärare är mest passande. Detta tips väger dock inte lika tungt som de ovanstående kriterierna för att välja skribent.

4.5 ALLMÄNNA TIPS TILL LÄRAREN

Din uppgift är att ge antagningskommittén en bild av elevens potential att lyckas på den valda utbildningen. Du behöver således ha bra koll både på elevens förmåga och utbildningens innehåll. Reflektera kring elevens styrkor läs lite om utbildningen på universitetens hemsidor Kom ihåg att det framförallt är elevens akademiska förmåga du ombeds beskriva. Nämn saker som ämneskunskaper, analytiskt tänkande, kommunikationsförmåga, studieteknik, samarbetsförmåga, disciplin, självständighet i lärande och tänkande, osv.

Att lovorda en elev på ett överdrivet sätt gör att brevet tappar trovärdighet. För att göra brevet mer nyanserat kan du nämna hur universitetsutbildningen kommer hjälpa eleven att utvecklas. Undvik däremot direkt negativa kommentarer.

Se till att läsa elevens egna ansökningsbrev, det så kallade Personal Statement. Referensbrevet behöver inte spegla allt i Personal Statement (du som lärare har säkert sett egenskaper och potential som eleven inte tänkt på själv) men de två breven bör vara kompatibla. Tillsammans ska de ge en komplett bild av eleven, hans eller hennes främsta akademiska och personliga kvalitéer och lämplighet för den aktuella universitetsutbildningen Kommentera gärna elevens goda kunskaper i det engelska språket.

Inled gärna med att kort förklara din och elevens relation. Genom att berätta hur länge ni känt varandra, vilka kurser du undervisat eleven i och hur ofta ni träffats uppfattas du som en trovärdig referens.

De officiella instruktionerna till lärare finns på UCAS  hemsida 

5. Intervjuer

På vissa universitet väljer man att intervjua sina kandidater för att komplettera innehållet i den skriftliga ansökan. Detta är något de flesta universitet skulle vilja göra men det är en tidskrävande och dyr process. Det tenderar därför att vara de universitet med mest resurser som har intervjuer som en del av ansökningsprocessen.

Intervjun är ytterligare en chans att ge en positiv bild av dig själv och övertyga universitetet om att du kommer att lyckas som student där.

5.1 VILKA UNIVERSITET OCH UTBILDNINGAR INTERVJUAR?

Medicin-, veterinär- och tandläkarutbildningar intervjuar sina kandidater. Dessa utbildningar har väldigt hög konkurrens och de yrken du förbereds för kräver en god social förmåga. Intervjuerna blir därför ett viktig verktyg för universiteten i jakt på de mest lämpliga kandidaterna. Oxford och Cambridge är de svåraste universiteten att komma in på i Storbritannien och de lägger mycket resurser på att identifiera de mest lovande kandidaterna till sina utbildningar. Deras sätt att undervisa skiljer sig från många andra universitet och intervjuerna är ett sätt att se hur väl eleven passar i en typisk undervisningssituation. Läs mer om tutorials och supervisions på Oxford och Cambridges hemsidor.

Utbildningar med hög konkurrens på vissa andra universitet, som University College London och University of Durham, väljer också ibland att intervjua sina kandidater.

5.2 INTERVJUNS SYFTE OCH UTFORMNING

Intervjuns främsta syfte är att ta reda på hur du strukturerar dina tankar när du ställs inför ett obekant problem. Detta kan testas genom knepiga tankenötter eller genom att du ombeds argumentera kring en viss fråga.

5.3 VAD INTERVJUAREN VILL SE HOS DIG

I första hand vill intervjuaren utvärdera tre egenskaper hos dig:

1. Tankeförmåga: Förmåga att strukturera dina tankar för att låta dig resonera och argumentera kring ett obekant problem

2. Kommunikationsförmåga: För att intervjuaren ska förstå hur du strukturerar dina tankar blir din kommunikationsförmåga också en viktig del av intervjun

3. Ämneskunskaper: Intervjuaren vill se hur väl du behärskar det ämne du söker till, speciellt ifall det rör sig om naturvetenskap

5.4 HUR DU LYCKAS MED DE OLIKA ELEMENTEN I INTERVJUN

I början av intervjun kan du få ett par uppvärmningsfrågor om fritidsintressen du nämnt i ditt Personal Statement. Förbered några svar så att du kan vara säker på att göra ett gott första intryck
Förbered dig genom att gå igenom vad du lärt dig inom det aktuella ämnet på gymnasiet
Gå tillbaka till ditt Personal Statement och förbered dig på att prata om allt ämnesrelaterat du tar upp i detta brev. Om du har nämnt att du är intresserad av en specifik tidsepok i historia, förbered ett svar om varför just denna tidsepok intresserar dig och vad du har gjort för att lära dig mer om den. Om du har sökt till Business och berättat i ditt Personal Statement om sommarjobbet i glasskiosken där du ökade försäljningen med 50%, var redo att göra en enkel kalkyl och förklara din framgångsrika affärsstrategi
Se till att nutidsorientera dig. Håll koll på nyheterna, framförallt inom ämnet på den utbildning du sökt. Var redo att ta ställning i aktuella debatter. Det finns exempel där hela intervjun ägnats åt en sådan aktuell fråga, t.ex. ifall Sverige borde vara med i EMU eller varför Moderaterna har varit så framgångsrika under de senaste åren

Du som intervjuas har en möjlighet att påverka intervjuns innehåll. Om du ser en öppning att ta upp ett ämne du gärna vill prata om, ta chansen! ”Play to your strengths”

5.5 VEM INTERVJUAR?

Du kommer sannolikt att intervjuas av en akademiker inom det ämne du sökt till. Detta innebär att fokus kommer ligga på de egenskaper och kunskaper som kommer göra dig till en framgångsrik student inom det aktuella ämnet.

5.6 HUR GÅR INTERVJUN TILL?

De flesta intervjuer är 20 minuter långa och har en eller två intervjuare. Efter någon minut med småprat går de ofta rakt in på en ämnesrelaterad fråga. Ibland är denna fråga relaterad till något du nämnt i ditt Personal Statement, ibland inte.

Intervjuarna kan börja med enkla frågor för att sedan öka svårighetsgraden efterhand. De vill hitta en nivå där du utmanas, så att de kan se hur du tänker och löser obekanta problem. Även om du inte är en expert på t.ex. demokratiseringsprocesser, vill de se hur du använder dig av relaterad kunskap för att diskutera och formulera en åsikt i denna fråga. Ställer du frågor? Strukturerar du dina tankar och leder det till tydliga resonemang? Tänker du självständigt eller kan man läsa det du säger i en lärobok?

På intervjuer till vissa utbildningar kan frågor som relaterar till din motivation att studera ämnet eller dina karriärambitioner tas upp.

Det är inte omöjligt att du får göra mer än en intervju, framförallt om du har sökt en kurs där flera olika ämnen ingår.

5.7 PRAKTISKA TIPS OCH FÖRBEREDELSER

Eftersom att du kommer behöva resa till universitetet du ska intervjuas på är det viktigt att du planerar din resa, packning och andra förberedelser väl. Om du undviker praktiska stressmoment kan du fokusera helhjärtat på själva intervjun.

Det finns inga strikta klädkoder men elever väljer ofta att klä sig relativt formellt, t.ex. en neutral klänning eller kjol och skjorta för tjejer och kostym (utan slips) för killar.

Förbered svar på vanliga frågor som kan komma upp, t.ex. varför du har valt utbildningen i fråga eller varför du vill läsa på just det aktuella universitetet

Ofta ges chansen att ställa egna frågor mot slutet av intervjun. Förbered några frågor i förväg eftersom detta visar att du är genuint intresserad av utbildningen och vill lära dig mer.

Öva! Ta hjälp av lärare, studievägledare, föräldrar eller kompisar och försök simulera en verklig intervjusituation. All sorts övning är värdefull och kommer göra att du är mer bekväm när det väl gäller.

När du övar – reflektera kring saker som ditt sätt att formulera dig, kroppsspråk och ifall du uttrycker entusiasm och engagemang. Tänk på vad du vill ändra till nästa övningstillfälle. Träna ännu mer på din engelska! Du vill inte låta språkbarriären begränsa dina möjligheter att resonera klart och tydligt på intervjun. Läs böcker, se filmer och prata med engelsktalande vänner.

Kom ihåg att det inte finns en perfekt kandidat till någon utbildning.

Förbered dig väl men var dig själv!

Här kan du få mer tips.

6. Länkbank och tips

Här hittar du länkar som förhoppningsvis kommer att hjälpa dig på traven i din ansökan.

EXEMPEL PÅ ANSÖKNINGSBREV

Då få svenska elever väljer att dela med sig av sina ansökningsbrev är det svårt att erbjuda dessa i en online-guide. Däremot finns ett antal blandade online-resurser där du kan hitta en mängd ansökningsbrev, både bra och dåliga. Kika runt bland databaserna nedan för tips på innehåll och struktur, men kom ihåg att du ska skriva din egna, unika ansökan, så försök att inte påverkas för mycket av hur andra skriver.

OFFICIELLA UNIVERSITETSRANKINGAR

BOKTIPS (ANSÖKNINGSGUIDER)

HEAP 2013: University Degree Course Offers: The Essential Guide to Winning Your Place at University (av gurun Brian Heap)
Writing a UCAS Personal Statement in Seven Easy Steps: A Really Useful Guide to Creating a Successful Personal Statement (Dolowicz)
How to Write a Winning UCAS Personal Statement (Daily Telegraph Guide) (Stannard)

ANSÖKNINGSHÄLP ONLINE

UCAS officiella guide som tar dig igenom det viktigaste i UCAS-ansökan steg-för-steg
UCAS officiella riktlinjer till den som skriver ditt referensbrev
Studential 
The Student Room 
Push Guide

The Complete University Guide
Mycket bra och uttömmande tal om personal statements

PROVORGANISATIONER

UCAS sammanfattning på alla admission tests i Storbritannien, och de universitet/utbildningar som kräver att du skrivet prov
Oxford TSA

UCL TSA 
Juridik: LNAT 
Medicin-/tandläkar-/veterinärutbildningar: ~~UKCAT~~
SAT
TOEFL

EXEMPEL PÅ NYHETSKÄLLOR

STUDENTTIDNINGAR ONLINE

BOKTIPS (INSPIRATION OCH ÖVA PÅ ENGELSKAN)

The Man Who Mistook His Wife for a Hat (Sacks)
The Great Gatsby (Fitzgerald)
To Kill a Mockingbird (Lee)
Of Mice and Men (Steinbeck)

The Bonfire of the Vanities (Wolfe)
I Am Charlotte Simmons (Wolfe)
Pride and Prejudice (Austen)
Things Fall Apart (Achebe)
Wuthering Heights (Bronte)

Great Expectations (Dickens)
The Old Man and The Sea (Hemingway)
One Day in the Life of Ivan Denisovich (Solzhenitsyn)
Animal Farm (Orwell)

7. Studenter berättar

AXEL FRANZÉN, DURHAM UNIVERSITY, PPE

Politics, Philosophy & Economics

Mitt namn är Axel Franzén och jag läser till en kandidatexamen i Politics, Philosophy and Economics (PPE) på Durham University i England. Precis som Sverige använder sig brittiska universitet av ett centralt ansökningssystem, UCAS, men som många av er säkert har märkt är betyg bara en del av ansökningen – ett ansökningsbrev samt en referens från en lärare behövs också. Lyckligtvis finns det online en smått otrolig mängd exempel och tips angående skrivandet av det så kallade ’personliga brevet’ och intruktionerna från UCAS är bra och tydliga. Låt er inte skrämmas av ett tillsynes komplicerad och överväldigande ansökningsprocess! Det är både bra träning inför framtida jobbsökande och värt mödan när väl kommer ner till detta annorlunda, men fantastiska örike.

Den första veckan i Durham tillägnades intensivt, organiserat socialiserande och minglande. Denna veckan kallas för ’freshers week’ och är vad jag förstått ett obligatoriskt inslag i Storbrittaniens universitetskultur. Drickande och festande är däremot inte alls obligatoriskt – de flesta aktiviteterna utspelade sig på dagen under nyktra former. De första veckorna upplevde jag som mycket inkluderande och jag kände mig snabbt som hemma!

För att lyckas med studierna och samtidigt hinna med allt det roliga universitet har att erbjuda gäller det att man relativt snabbt lär sig att organisera sitt liv och sina åtaganden. Till skillnad från hur det fungerar i Sverige har jag alla mina tentor under drygt en vecka i slutet av året, så det gäller att man alltid är förberedd inför seminarier, skriver sina uppsatser i tid och dedikerar åtminstone några timmar i veckan åt övrigt, självständigt plugg. Med det sagt är livet som student på Durham University väldigt spännande och givande. Det finns ändlöst med föreningar att gå med i och andra roliga saker att hitta på i denna mysiga universitetsstad, för att inte tala om alla fantastiska byggnader (googla ”Durham cathedral” omedelbart) och tillmötesgående, trevliga britter.

En av de största fördelarna med att läsa ett brett program, som jag gör, är att det finns så många alternativ efter examen. Jag planerar att läsa en GDL, vilket är en 9-månaders kurs i juridik som skulle förbereda mig inför en karriär som jurist i England. Om inte det går vägen kanske det blir en master i finans i London eller Stockholm, eller så försöker jag få arbete på någon finansinstitution här i England. Som sagt, möjligheterna är många och i Storbrittanien, möjligtvis till skillnad från i Sverige, uppskattas en bred utbildning hos såväl arbetsgivare som universitet.

Mitt främsta råd till er som överväger att studera vidare i Storbritannien är mycket okomplicerat: sök! Jag tvivlar starkt på att jag skulle haft så här roligt på universitet i Sverige och är helt säker på att kunskapen och erfarenheterna jag samlat på mig kommer vara till stor fördel i framtiden. När ni väl påbörjat er utlandsäventyr rekommenderar jag starkt att ni verkligen tar tillfället i akt och engagerar er i så många föreningar och aktiviteter ni kan – här finns ingen jantelag!

TOVE LYSSARIDES, SOAS, POLITICS

BA Politics, School of Oriental and African Studies, University of London

Jag var väldigt förvirrad när jag skulle söka till SOAS. Ingen på min gymnasieskola Södra Latin i Stockholm hade pratat med mig om att det var möjligt att plugga utomlands och dessutom hade jag tagit två gap years innan jag bestämde mig för att söka. Jag tog hjälp av allt och alla jag kände; min syrras engelska pojkvän för att plugga till IELTS, min gamla samhällskunskapslärare från gymnasiet för referens och jag bad massa kompisar att läsa igenom mitt personal statement. Jag kommer ihåg att jag inte hade förstått hur UCAS-processen fungerade, så när deadlinen kom hade jag inte bekräftat med UCAS vilka mina referenser var. Jag kommer ihåg att det var några stressiga timmar där, innan allt ordnade sig och jag kunde skicka in min ansökan. Ett tips är att vara ute i god tid med alla sådana där praktikaliteter.

Mitt första intryck av SOAS var helt fantastiskt. Det var en blandad känsla av att jag kände mig väldigt hemma direkt, samtidigt som allting kändes nytt och coolt. Det brittiska skolsystemet skiljer sig ju ganska mycket från det svenska, så det tog ett litet tag innan jag fattade allt. Till exempel fattade jag inte hur sjukt viktigt det kan vara i England att tilltala sina lärare vid deras titlar, typ ”Doctor” eller ”Professor”. I början tyckte jag att själva undervisningen kändes lite old-school men jag kom ganska snabbt in i det och lärde mig uppskatta undervisningsstrukturen.

SOAS är en väldigt speciell skola. Hit kommer människor från hela världen för att plugga samhällskunskap, utveckling och humaniora med fokus på Afrika, Asien och Mellanöstern. I klassrummen och på seminarierna möts människor från alla världens hörn. Att diskutera aktuella konflikter med folk som inte sällan har personliga relationer till dem ger ofta undervisningen en helt ny dimension. Jag har lärt mig oerhört mycket här om saker jag visste oerhört lite om, både i och utanför klassrummen.

Jag läser just nu mitt tredje och sista år på min BA Politics, så det är nog mer än dags för mig att börja tänka på vilka val jag måste fatta nästa år. En sida av mig vill aldrig sluta plugga. En annan sida av mig kan liksom inte vänta på att få börja jobba med det jag har pluggat nu. Jag är intresserad av att på ett eller annat sätt jobba med genus-, utveckling- och demokratifrågor i Mellanöstern. Kanske inom journalistik, kanske inom någon NGO eller till och med för någon statlig myndighet. Men först blir det nog någon master, antingen i London eller någon annanstans.

Vad gäller tips och råd – tänk inte strategiskt hela tiden. Lyssna till ditt hjärta och försök fatta beslut som öppnar istället för stänger dörrar. Vägen till ens drömutbildning eller drömjobb är aldrig spikrak. Prata med folk och gör en massa research och googla olika skolor och program. Din upplevelse av dina utlandsstudier påverkas av din skola, din inriktning och ditt program men också av saker som var du bor. Bo inte på studentkorridor i London, det är svindyrt och ovärt. Ta hjälp av alla runt omkring dig, det finns ofta en massa oanade skills och erfarenheter i ens närhet.

VICTORIA GUNNEREK, KING’S COLLEGE LONDON, PPL

Politics, Philosophy & Law LLB 

Jag bestämde mig för att läsa juridik efter att jag tillsammans med min högstadieklass besökt Tingsrätten och suttit som åhörare till två rättegångar. Jag fascinerades av hur lagen fungerade och agerade ibland oss– hur vi alla påverkas av och formas av vad lagen tillåter oss att göra och inte göra. Med tiden insåg jag att jag nog inte skulle trivas i Tingsrätten på daglig basis, men mitt intresse för juridiken har aldrig svikit. Jag visste att det var detta jag var intresserad av, men började ändå söka mig utanför ramarna då gymnasiet började lida mot sitt slut. Jag tillbringade året efter studenten i London och fastnade för staden – här var jag bekväm i språket, det var nära hem och dessutom verkade den innehålla en liten del av allt. Jag hade sedan länge hört talas om King’s College London, och av en händelse råkade jag surfa in på King’s hemsida just när de annonserade om ett kommande Öppet Hus. Jag bestämde mig för att åka dit.

Mitt första intryck av King’s var det fantastiska läget! Beläget vid Themsen, ett stenkast från Fleet Street och Royal Courts of Justice får man en känsla av att det är nära till allt. Mitt andra intryck var hur hemma jag kände mig. Jag hittade ett program de kallade för Politics, Philosophy & Law – en juristutbildning med både statsvetenskap och filosofi. Jag kände direkt att detta var vad jag saknade i Sverige och bestämde mig för att söka.

Att ansöka till universitet i England kräver lite arbete, så jag var glad att jag hade ett studiefritt år på mig att ägna mig åt det. Förutom ett personligt brev, lärarreferens och diverse betygsdokument var jag också tvungen att skriva det så kallade LNAT-provet som alla juristprogram i Storbritannien kräver. Detta fokuserar särskilt på analysförmåga och läsförståelse och fungerar som ett supplement till övrigt ansökningsmaterial.

Att läsa på King’s är spännande på många sätt. Jag träffar dagligen människor från alla delar av världen, och föreläsarna är ofta experter inom sitt område till den grad att de kan ha varit med och utformat principen eller regeln de undervisar om. Vidare har skolan ett rikt föreningsliv med många trådar till stadens arbetsmarknad. Varje vecka finns det spännande föreläsningar, networking events, workshops av olika slag och sociala evenemang att gå på.

Att gå på universitet i en stad som London är fantastiskt då skolan bara är en bråkdel av staden – det är alltid nära till vad än som kan intressera. Jag kan tänka mig att stanna här, eller jobba någon annanstans utomlands under några år efter examen, möjligtvis, men inte nödvändigtvis, inom juridik. Under universitetet skaffar jag mig en bred grund att stå på, skapar kontakter och gagnar erfarenheter – sedan är jag redo för vad än jag vill ta mig för!

Tips till dig som är intresserad av att söka:

Besök skolan/skolorna du är intresserad av, om du har möjlighet!
Tänk på att ansökningsprocessen tar mer tid och kräver lite mer än i Sverige – var ute i god tid!

Våga testa! Det är okej om man ångrar sig.

AUGUST ROOS, IMPERIAL COLLEGE LONDON, PHYSICS

Master of Science (MSc) in Physics

Jag läser en master i fysik på Imperial College London. Det är Londons främsta tekniska universitet och kan därmed liknas vid de svenska tekniska högskolorna (KTH, Chalmers, LTH, m fl). Imperial erbjuder även en läkarutbildning och har också en mindre handelshögskola.

Imperial College London är ett litet och kompakt universitet i South Kensington, beläget precis vid Royal Albert Hall, intill Science Museum och Natural History Museum. Välkända Hyde Park ligger bara ett stenkast från Imperial.

I Storbritannien finns det två former av Masterprogram, en “vanlig” tvåårig (2YFT) enligt den sk Bolognamodellen och ett mer intensivt 12-månadersprogram (1YFT). Det finns vissa mindre skillnader mellan humaniora och naturvetenskap/teknik men även mellan universiteten. Jag har börjat på den kortare varianten med det viktiga masterprojektet över sommaren, men projektet kan vid behov förlängas med ett ytterligare akademiskt år och då omvandlas 1YFT till 2YFT. En vanlig orsak till detta är att förbereda forskarutbildning (PhD) vid samma eller ett annat universitet.

Det är viktigt att veta att många tekniska/naturvetenskapliga grundutbildningar i Storbritannien erbjuder ett fjärde år, som oftast benämns MSci, MMath, MPhys, MEng eller liknande (dock inte MPhil eller MA). Detta är endast en förlängning utöver grundexamen och räknas därmed i Sverige (och i övriga Europa) som en magisterexamen och inte som en masterexamen. I England anses de vara likvärdiga, men skillnaden är värd att tänka på om man är intresserad av vidare forskarutbildning utomlands. Man kan även råka ut för ytterligare begreppsförvirring då t ex en MPhil i USA är en examen man kan ta om man inte klarar av en PhD.

Ansökningsprocessen till masterutbildning är mer utförlig här än i Sverige, men inte lika komplicerad som till det amerikanska, som tur är. Vanligtvis skall ansökan vara inskickad (med alla bilagor) senast i januari det året man vill börja. Eftersom jag tidigare hade läst en grundexamen (Bachelor) i England så behövde jag inte bevisa mina språkfärdigheter, vilket annars görs via TOEFL eller IELTS testerna. Utöver ett välformulerat personligt brev så är referensbreven de viktigaste för en ansökan. De skall helst täcka såväl akademiska baskunskaper som forskningserfarenheter av någon sort. Det är därför en bra idé att utnyttja sommarloven till att skaffa sig relevanta erfarenheter där man kan få dem. Brittiska undergraduates erbjuds ofta forskningsmöjligheter under somrarna av sina egna universitet.

Mitt fysikprogram är väldigt brett och valfriheten är stor. Jag läser kurser om allt möjligt som har med fysik att göra, från hur yttre rymden ser ut och fungerar till vad som sker i det allra minsta som t ex vid plasmaexplosioner! Själv har jag valt att specialisera mig inom nanofotonik, vilket är ett otroligt spännande område som blandar optik, elektroteknik och kvantmekanik för att förstå, och även tämja, ljuset på atomär nivå. Eftersom det är ett relativt nytt vetenskapsområde så finns det mycket handlingsfrihet i vad man får göra och jag uppmuntras av mina handledare att utforska fritt. Det gillar jag!

Vi är knappt 30 studenter på programmet och känner oss ganska utvalda. Mina kurskamrater kommer från bl a Tyskland, Italien, Kina och Holland. Det märks att universitetet lägger mycket energi på oss, t ex läser vi “masterclasses” för att utveckla våra personliga presentationstekniker och akademiska färdigheter.

KARIN VAJTA ENGSTRÖM, UNIVERSITY OF EDINBURGH, POLITICS

MA (Honors), Politics 

I skrivande stund sitter jag på Edinburgh University’s Main Library och tittar ut över Arthur’s Seat – en utslocknad vulkan som figurerar på tusentals vykort i Edinburgh’s charmiga Old Town men som också agerar utsiktsplats såväl som rutt för joggingrundor. Strax bakom biblioteket breder the Meadows ut sig. Under vår och sommar sprider sig barbequedimman, men så här års ligger snarare den skotska dimman som ett tjockt täcke och jag tackar alla hundratals pubar för att jag trots det lyckas hålla värmen.

Jag heter Karin Vajta Engström, och är i sluttampen på mitt fjärde och sista år av en MA (Hons) Politics. Till skillnad från i England så är ett kandidatprogram i Skottland på fyra år – men betecknas som Master, och gör det möjligt att i vissa fall gå vidare direkt till att läsa en PhD. Fyra år gör att man har tid och möjlighet att läsa många ’outside courses’ och ägna de första två åren till att testa sig fram och se vilka ämnen man gillar, vilka ämnen man hellre är utan och om man kanske till och med vill byta degree. Detta gör att mina klasskamrater har vitt skilda expertområden och diskussionerna vid seminarier blir ofta spännande. Jag läser till exempel flertalet kurser i sociologi och internationella relationer och har också provat på nationalekonomi, kinesiska och internationell rättskunskap! De första två åren räknas heller inte till mitt slutbetyg vilket ytterligare underlättar experimenterandet med kurser. Trots det, eller kanske på grund av, finner jag mina kurser under de två sista åren mer utmanande och djupgående men en längre tid på universitet har också möjliggjort en närmare relation med mina professorer. Alla tar sig tid och träffas gärna för att diskutera uppsatsidéer eller tankar kring det avslutande forskningsprojektet – din ’dissertation’.

Förutom den uppenbara lyxen att jag som EU-student inte betalar terminsavgifter som i England, utan får detta betalt av the Student Awards Agency for Scotland (SAAS) så erbjuder Edinburgh och Skottland ett otroligt rikt och fantastiskt studieliv – med många internationella studenter från hela världen. Trots en stadskärna som lätt görs sig till fots och tre universitet med runt 70.000 studenter så är Edinburgh en ’riktig’ stad som hyser det Skotska Parlamentet och Storbritanniens andra största finanscentrum. Detta i kombination med 240+ ’student societies’ bara vid Edinburgh University är oslagbart för mig som gärna deltar i studentlivet men fortfarande vill lära känna människor som har lämnat det. Till exempel så engagerar jag mig i studentunionen som vald studentrepresentant men ska nästa månad också hålla i en workshop i Parlamentet i min roll som styrelsemedlem för Hollaback, en intressegrupp mot ’street harassment’.

Precis som i England ansöker du genom UCAS, och du behöver ett personligt brev, en akademisk referens, intyg på dina översatta betyg samt bevis på tillräckliga engelska kunskaper. De brukar godta en hel rad olika engelskatest men jag satt Cambridge Proficiency Exam i samband med min sista termin på gymnasiet hela två år innan jag ansökte till Edinburgh University så skicka ett mail och fråga universitet du söker till om ett äldre provresultat går bra om du är i samma situation. Allt detta tar lite tid så börja på en gång och tveka inte att höra av dig om du har några frågor!

Vänner från hela världen, närheten till de skotska högländerna, utmanande och intressanta studier i en fantastisk stad som har tonvis att erbjuda – allt detta gör mitt val att studera i Skottland till något av det bästa jag har gjort!

Stort lycka till!