Du kan studera i USA på flera olika sätt. Du kan ta en ettårig kurs i engelska eller sommarkurser på flera colleges. Det finns ett flertal organisationer du kan vända dig till men försök också att söka direkt till skolorna. Om du vill ha en längre akademisk examen som till exempel en bachelor degree, så är det en mycket längre ansökningsprocess.

1.1 Typer av akademisk utbildning

2 år för Associate degree
4 år för  Undergraduate/ Bachelor degree 
1-2 år för Graduate/ Master’s degree 
3- 6 år Doctorate Degree/ PhD

1.2 Bachelor’s Degree
Det amerikanska college-systemet är mer fokuserad på bred kunskap än det svenska universitetssystemet. De första två åren läser man oftast ”prerequisite courses”, alltså läser du kurser i flera olika ämnesområden som förbereder dig för dina två sista år men som framförallt är till för att bygga din allmänbildning. Din ”major” är din huvudinriktning på utbildningen. De flesta som börjar på college har inte valt en major än. Oftast kräver colleges att man har valt major senast andra året eller i början av det tredje året av dina studier.  Men även efter att du har valt din major förväntas du ta ”electives” och ta kurser i andra ämnesområden utanför ditt huvudområde. I USA är utbildningarna alltså mycket bredare än i Sverige, och du kan läsa många olika ämnen (nästan som på gymnasiet) innan du bestämmer dig för vad du vill fokusera på.

Colleges syftar egentligen på tre olika slags skolor: community college, liberal arts college eller ett college som är del av ett universitet, till exempel bachelor-avdelningen på ett universitet. Till exempel syftar Harvard College på den 4-åriga bachelor-avdelningen på Harvard University. Det finns också både privata och statliga skolor. Detta gör att olika colleges skiljer sig mycket i både karaktär men även i kostnader och ansökningsprocesser. 

Du kan antingen söka direkt till ett fyraårigt college eller börja läsa på community college. På ett community college läser du högst två år för att få en Associate degree för sedan kunna byta till en fyraårigt college. Många elever väljer att göra så eftersom det oftast är det billigaste sättet att ta sin Bachelor’s degree på. 

2.1 Ansökningsprocessen

Ansökningsprocessen och kraven för antagning kan skilja sig väldigt mycket mellan skolorna. Även ansökningsperioden varierar stort. Vissa skolor vill ha ansökan senast i  oktober/ november året innan, medans andra kan ta emot din ansökan i juli samma år som studier börjar. Så var ute i god tid och gör efterforskningar på just den skola du vill söka till.

En college-ansökan innehåller oftast ett kunskapstest (se mer i nästa del av guiden eller ta del av vår SAT-guide), en uppsats, rekommendationsbrev, betyg, samt språktest om man inte är uppvuxen i ett land med engelska som första språk. Det kan vara rätt krävande att gå igenom alla dessa steg. Men det kan också vara en stor fördel att de inte bara använder sig av betyg. Det ger dig flera chanser att visa varför de bör anta just dig till skolan. Du är inte bara en siffra, utan du får chansen att berätta vem du är.

Det är en komplicerad process, men det är många som har gjort det innan och som har lyckats. Du är såklart också välkommen att komma till våra events och AW-möten där du kan få träffa andra svenskar som har, ska, eller håller på att plugga i USA och andra länder. Det finns också organisationer som enbart fokuserar på  studier i USA. Vi rekommenderar Kommitté 1600, en ideell organisation som drivs av gymnasieelever som hjälper dig att förbereda dig inför SAT prov och den amerikanska ansökningsprocessen. 

2.2 Kunskapsprov ( SAT, ACT och GRE)
De flesta amerikanska universitet förväntar sig att du har tagit ett kunskapsprov när du söker, men det varierar från skola till skola hur stor vikt de lägger på resultatet. Vissa liberal arts-skolor kräver inte att du har tagit ett prov och lägger istället väldigt stor vikt på college-uppsatsen. Kunskapsproven bygger på flervalsfrågor (multiple choice) och att skriva uppsatser.

Både SAT och ACT används för att ansöka till Bachelor’s program (kandidat) medan GRE tas för Graduate program (master). Det vanligaste provet är SAT, men de flesta skolorna accepterar både SAT och ACT. De går i princip ut på samma sak; båda testar din engelska, läsförståelse och matte. Den stora skillnaden är att ACT har en vetenskapsdel och att SAT har en matematikdel utan miniräknare. Både SAT och ACT har också en valfri uppsatsdel. Du bör göra uppsatsdelen om colleget du söker till kräver det, men det kan vara bra att göra det om du vill förbättra dina chanser att bli antagen.

Du kan oftast ta proven i Stockholm, Göteborg eller Malmö och de skrivs ofta på Folkuniversitet. Du behöver oftast boka flera månader innan. I vissa fall finns det standby-platser, men de kostar mycket mer. Du kan ta proven flera gånger, och det bästa resultatet räknas. Men tänk på att du inte kan skriva proven så ofta i Sverige och att det kostar en del att skriva ett prov.  Det är därför jätteviktigt att öva innan provet, framförallt att öva in formatet och tidsbegränsningen. Det finns mycket information på nätet, böcker, exempelprov och förberedande kurser, s.k. ”prepkurser” som man kan ta innan. Lägg inte ner allt för mycket pengar på material utan leta efter det som passar dig bäst,  många vi pratat med behövde bara en bra SAT-bok och flera exempelprov.  

2.3 SAT – Scholastic Aptitude Test

Du hittar en längre guide i vår SAT-guide här.

Provet tar tre timmar, eller tre timmar och 50 minuter om man väljer att skriva uppsatsen. 
Betygen sätts på en skala från 400 till 1600. Tidigare använde man ett annat system där poängskalan gick upp till 2400 poäng, så se till att du använder dig av uppdaterad information när du förbereder dig inför provet. 

Provets struktur:

Reading / läsning  65 min
Här testas din läsförståelse och du behöver därför läsa en rad olika kortare texter och svara på 55 frågor. Provet innehåller alltid en text ur litteratur, en eller flera historiska texter av nationellt eller globalt intresse (t.e.x. ett politiskt tal eller utdrag ur USAs konstitution) samt flera texter inom samhällsvetenskap och naturvetenskap.

Writing & Language /  skrift & språk 35 min
Du får ett antal meningar, texter och diagram som du ska korrigera genom att rätta fel, förbättra ordval och förtydliga dem. Totalt är det 44 frågor. 

Math / matte 
Den här delen bedömer dina kunskaper i matte och logiskt tänkande.  I den här delen finns det ett antal grid-ins, det betyder att du behöver skriva svaret själv och inte har svarsalternativ. Mattedelen är uppdelad i två sektioner: 

Utan miniräknare  25 min, 20 frågor

Med miniräknare 55 min,  38 frågor

Optional essay/ valfri uppsats 50 min
Du kommer att få en text som du ska skriva om. Din uppsats ska handla om din analys av författarens teknik i texten och inte handlingen eller vad du tycker om författarens argument. 

SAT Subject test / Ämnesprov
Många skolor kräver även att du tar ett eller två ämnesprov. Men du kan också ta det för att imponera på skolan och övertyga skolan att anta dig. De finns 20 olika prov i 5 olika kategorier; matte, vetenskap, engelska, historia  och språk.

Här är de ämnesproven som finns:
 https://collegereadiness.collegeboard.org/sat-subject-tests/subjects


Provet görs av the College board: https://collegereadiness.collegeboard.org/sat/inside-the-test
De har även en bok: Official SAT study guide

Du kan hitta mer info på vår SAT guide: https://www.sweisa.se/sat-guide
Samt kommitté 1600: https://www.kommitte1600.se/index.html


2.4 ACT- American College Testing

Provet tar 2 timmar och 55 minuter, och 3 timmar och 40min  om du väljer att skriva uppsatsen. Betyget bedöms på en skala mellan 1-36.

Provets struktur: 

English / Engelska  45 min
Det består av 5 texter som följs av 75 flervalsfrågor. Det går ut på att du ska rätta språk och grammatik texterna.

Math/ Matte  60 min
Du behöver besvara 60 frågor som  täcker allt från algebra och geometri till sannolikhet och statistik. Du får använda miniräknaren för alla frågor.  

Reading/ Läsning  35 min
Det här provet består av 4 delar, tre med långa texter och en med två kortare texter. Varje del följs av flervalsfrågor och det finns totalt 40 frågor.

Science/ Vetenskap  35 min
Provet fokuserar inte på din vetenskaplig kunskap utan testar det kritiska tänkande och resonemang som behövs för att förstå sig på vetenskap. De presenterar ett antal vetenskapliga fall inom biologi, kemi, geologi, astronomi och meteorologi vilka sedan följs av flervalsfrågor. Totalt är det 40 frågor och man får inte använda en miniräknare för den här delen.

Optional Essay / Valfri Uppsats  40 min
Uppsatsen ämnar testa dina färdigheter i engelska och skrivande. Du får ett ämne och tre olika perspektiv man skulle kunna ta på ämnet. Du ska sedan skriva en uppsats där du förklarar och försvarar ditt egna perspektiv. Här får du låna av eller bygga på de tre perspektiv som redan presenterats.  

Uppsatsen bedöms separat från de andra delarna och bli inte del av ditt totala betyg, eller “composite score”.

Provet görs av ACT:  https://www.act.org/content/act/en.html
De har en bok: The official ACT Prep Guide

Här är ett exempel på ett prov från 2019/2020:
http://www.act.org/content/dam/act/unsecured/documents/Preparing-for-the-ACT.pd

2.5 GRE – Graduate Record Examinations

Det här provet behöver du endast ta om du ska ansöka till masters/graduate program. 
GRE är det vanligaste provet för masterprogram i USA och i andra engelsk språka läser som Kanada och Australien. GMAT är däremot vanligt för ansökan till MBA program. Det finns ett övergripande test,  the GRE General, samt ämnesprov för mer inriktade program.

Provets struktur: 
Beroende på om man tar provet på datorn eller papper så skiljer sig strukturen. Ha det åtanke när du förbereder dig för provet, så du övar enligt det format som du ska ta.                                                  

Subject- specific GRE/ GRE Ämnesprov
Det finns ett övergripande test,  the GRE General, samt ämnesprov för mer inriktade program. Det går att ta i biologi, kemi, engelskspråkig litteratur, matte, fysik och psykologi. 

Provet görs av ETS, Education Testing Service: https://www.ets.org/gre/revised_general/about/


2.6 Språkprov ( TOEFL och IELTS )
Om man inte är från ett land med engelska som första språk behöver man ofta ta ett språkprov för att ansöka till college och universitet. TOEFL,Test of English as a Foreign Language, och IELTS, International English Language Testing System, är två vanliga prov man kan göra för att intyga sina språkkunskaper. Innan du väljer vilken du bör ta så kolla om skolan har några preferenser. Generellt sett så är TOEFL mer akademisk och IELTS fokuserar mer på vardaglig kommunikation . En annan skillnad är att man skriver TOEFL  via internet och IELTS på papper, men båda behöver fortfarande vara gjorda på plats i kontrollerade provlokaler. Det finns ett General Training IELTS prov och ett Akademiskt IELTS prov, de skiljer sig bara i delarna för skrift och läsning. Om du ska söka till College ska du ta Academic, eftersom General Training är riktat till gymnasienivå.
Om du har klarat engelskan bra i gymnasiet så behöver du inte öva något speciellt för de här proven, speciellt inte om du redan håller på att öva för någon av kunskapsproven.