SISA

Studera i USA

”Jag valde att studera i USA för att få uppleva en annan kultur, Los Angeles och soliga Kalifornien, och samtidigt studera på engelska… Det bästa var att jag lärde känna nya människor, fick uppleva en helt fantastisk stad samtidigt som jag studerade och fick CSN.”

Läs mer om hur du pluggar i USA som svensk i SISA:s guide här nedan!

1. Det Amerikanska systemet

Du kan studera i USA på flera olika sätt. Du kan ta en ettårig kurs i engelska eller sommarkurser på flera colleges. Det finns ett flertal organisationer du kan vända dig till men försök också att söka direkt till skolorna.  Om du vill ha en längre akademisk examen som till exempel en bachelor degree, så är det en mycket längre ansökningsprocess.

2. Typer av akademiskt utbildning

2 år för Associate degree
4 år för  Undergraduate/ Bachelor degree 
1-2 år för Graduate/ Master’s degree 
3- 6 år Doctorate Degree/ PhD

2.1 Bachelor’s Degree

Det amerikanska college-systemet är mer fokuserad på bred kunskap än det svenska universitetssystemet. De första två åren läser man oftast ”prerequisite courses”, alltså läser du kurser i flera olika ämnesområden som förbereder dig för dina två sista år men som framförallt är till för att bygga din allmänbildning. Din ”major” är din huvudinriktning på utbildningen. De flesta som börjar på college har inte valt en major än. Oftast kräver colleges att man har valt major senast andra året eller i början av det tredje året av dina studier.  Men även efter att du har valt din major förväntas du ta ”electives” och ta kurser i andra ämnesområden utanför ditt huvudområde. I USA är utbildningarna alltså mycket bredare än i Sverige, och du kan läsa många olika ämnen (nästan som på gymnasiet) innan du bestämmer dig för vad du vill fokusera på.
Colleges syftar egentligen på tre olika slags skolor: community college, liberal arts college eller ett college som är del av ett universitet, till exempel bachelor-avdelningen på ett universitet. Till exempel syftar Harvard College på den 4-åriga bachelor-avdelningen på Harvard University. Det finns också både privata och statliga skolor. Detta gör att olika colleges skiljer sig mycket i både karaktär men även i kostnader och ansökningsprocesser. 
Du kan antingen söka direkt till ett fyraårigt college eller börja läsa på community college. På ett community college läser du högst två år för att få en Associate degree för sedan kunna byta till en fyraårigt college. Många elever väljer att göra så eftersom det oftast är det billigaste sättet att ta sin Bachelor’s degree på. 

3. Ansökningsprocessen

Ansökningsprocessen och kraven för antagning kan skilja sig väldigt mycket mellan skolorna. Även ansökningsperioden varierar stort. Vissa skolor vill ha ansökan senast i  oktober/ november året innan, medans andra kan ta emot din ansökan i juli samma år som studier börjar. Så var ute i god tid och gör efterforskningar på just den skola du vill söka till.
En college-ansökan innehåller oftast ett kunskapstest (se mer i nästa del av guiden eller i vår SAT-guide här), en uppsats, rekommendationsbrev, betyg, samt språktest om man inte är uppvuxen i ett land med engelska som första språk. Det kan vara rätt krävande att gå igenom alla dessa steg. Men det kan också vara en stor fördel att de inte bara använder sig av betyg. Det ger dig flera chanser att visa varför de bör anta just dig till skolan. Du är inte bara en siffra, utan du får chansen att berätta vem du är.
Det är en komplicerad process, men det är många som har gjort det innan och som har lyckats. Du är såklart också välkommen att komma till våra events och AW-möten där du kan få träffa andra svenskar som har, ska, eller håller på att plugga i USA och andra länder. Det finns också organisationer som enbart fokuserar på  studier i USA.

3.1 Kunskapsprov ( SAT, ACT och GRE)

De flesta amerikanska universitet förväntar sig att du har tagit ett kunskapsprov när du söker, men det varierar från skola till skola hur stor vikt de lägger på resultatet. Vissa liberal arts-skolor kräver inte att du har tagit ett prov och lägger istället väldigt stor vikt på college-uppsatsen. Kunskapsproven bygger på flervalsfrågor (multiple choice) och att skriva uppsatser.
Både SAT och ACT används för att ansöka till Bachelor’s program (kandidat) medan GRE tas för Graduate program (master). Det vanligaste provet är SAT, men de flesta skolorna accepterar både SAT och ACT. De går i princip ut på samma sak; båda testar din engelska, läsförståelse och matte. Den stora skillnaden är att ACT har en vetenskapsdel och att SAT har en matematikdel utan miniräknare. Både SAT och ACT har också en valfri uppsatsdel. Du bör göra uppsatsdelen om colleget du söker till kräver det, men det kan vara bra att göra det om du vill förbättra dina chanser att bli antagen.
Du kan oftast ta proven i Stockholm, Göteborg eller Malmö och de skrivs ofta på Folkuniversitet. Du behöver oftast boka flera månader innan. I vissa fall finns det standby-platser, men de kostar mycket mer. Du kan ta proven flera gånger, och det bästa resultatet räknas. Men tänk på att du inte kan skriva proven så ofta i Sverige och att det kostar en del att skriva ett prov.  Det är därför jätteviktigt att öva innan provet, framförallt att öva in formatet och tidsbegränsningen. Det finns mycket information på nätet, böcker, exempelprov och förberedande kurser, s.k. ”prepkurser” som man kan ta innan. Lägg inte ner allt för mycket pengar på material utan leta efter det som passar dig bäst,  många vi pratat med behövde bara en bra SAT-bok och flera exempelprov. 

3.1.1 SAT – Scholastic Aptitude Test

Du hittar en längre guide i vår SAT-guide här.
Provet tar tre timmar, eller tre timmar och 50 minuter om man väljer att skriva uppsatsen. 
Betygen sätts på en skala från 400 till 1600. Tidigare använde man ett annat system där poängskalan gick upp till 2400 poäng, så se till att du använder dig av uppdaterad information när du förbereder dig inför provet. 

Provets struktur:
Reading / läsning  65 min
Här testas din läsförståelse och du behöver därför läsa en rad olika kortare texter och svara på 55 frågor. Provet innehåller alltid en text ur litteratur, en eller flera historiska texter av nationellt eller globalt intresse (t.e.x. ett politiskt tal eller utdrag ur USAs konstitution) samt flera texter inom samhällsvetenskap och naturvetenskap.

Writing & Language /  skrift & språk 35 min
Du får ett antal meningar, texter och diagram som du ska korrigera genom att rätta fel, förbättra ordval och förtydliga dem. Totalt är det 44 frågor. 

Math / matte 
Den här delen bedömer dina kunskaper i matte och logiskt tänkande.  I den här delen finns det ett antal grid-ins, det betyder att du behöver skriva svaret själv och inte har svarsalternativ. Mattedelen är uppdelad i två sektioner: 
Utan miniräknare 25 min, 20 frågor
Med miniräknare55 min,  38 frågor
Optional essay/ valfri uppsats 50 min
Du kommer att få en text som du ska skriva om. Din uppsats ska handla om din analys av författarens teknik i texten och inte handlingen eller vad du tycker om författarens argument. 
SAT Subject test / Ämnesprov
Många skolor kräver även att du tar ett eller två ämnesprov. Men du kan också ta det för att imponera på skolan och övertyga skolan att anta dig. De finns 20 olika prov i 5 olika kategorier; matte, vetenskap, engelska, historia  och språk.

Här kan du läsa mer om de ämnesproven som finns på den officiella hemsidan.
Provet görs av the College board (läs mer här).
De har även en bok: The Official SAT study guide
Du kan hitta mer information och tips i vår SAT guide.

3.1.2 ACT- American College Testing

Provet tar 2 timmar och 55 minuter, och 3 timmar och 40min  om du väljer att skriva uppsatsen. Betyget bedöms på en skala mellan 1-36.

Provets struktur: 
English / Engelska  45 min
Det består av 5 texter som följs av 75 flervalsfrågor. Det går ut på att du ska rätta språk och grammatik texterna.

Math/ Matte  60 min
Du behöver besvara 60 frågor som  täcker allt från algebra och geometri till sannolikhet och statistik. Du får använda miniräknaren för alla frågor.  

Reading/ Läsning  35 min
Det här provet består av 4 delar, tre med långa texter och en med två kortare texter. Varje del följs av flervalsfrågor och det finns totalt 40 frågor.

Science/ Vetenskap  35 min
Provet fokuserar inte på din vetenskaplig kunskap utan testar det kritiska tänkande och resonemang som behövs för att förstå sig på vetenskap. De presenterar ett antal vetenskapliga fall inom biologi, kemi, geologi, astronomi och meteorologi vilka sedan följs av flervalsfrågor. Totalt är det 40 frågor och man får inte använda en miniräknare för den här delen.

Optional Essay / Valfri Uppsats  40 min
Uppsatsen ämnar testa dina färdigheter i engelska och skrivande. Du får ett ämne och tre olika perspektiv man skulle kunna ta på ämnet. Du ska sedan skriva en uppsats där du förklarar och försvarar ditt egna perspektiv. Här får du låna av eller bygga på de tre perspektiv som redan presenterats.  

Uppsatsen bedöms separat från de andra delarna och bli inte del av ditt totala betyg, eller “composite score”.

Provet görs av ACT (läs mer här)
De har en bok: The official ACT Prep Guide
Här är ett exempel på ett prov från 2019/2020:

3.1.3 GRE – Graduate Record Examinations

Det här provet behöver du endast ta om du ska ansöka tillmasters/graduateprogram. 
GRE är det vanligaste provet för masterprogram i USA och i andra engelsk språka läser som Kanada och Australien. GMAT är däremot vanligt för ansökan till MBA program. Det finns ett övergripande test,  the GRE General, samt ämnesprov för mer inriktade program.

Provets struktur: 

Beroende på om man tar provet på datorn eller papper så skiljer sig strukturen. Ha det åtanke när du förbereder dig för provet, så du övar enligt det format som du ska ta.
                                         
Subject- specific GRE/ GRE Ämnesprov

Det finns ett övergripande test,  the GRE General, samt ämnesprov för mer inriktade program. Det går att ta i biologi, kemi, engelskspråkig litteratur, matte, fysik och psykologi. 
Provet görs av ETS, Education Testing Service (läs mer här)

3.2 Språkprov ( TOEFL och IELTS )

Om man inte är från ett land med engelska som första språk behöver man ofta ta ett språkprov för att ansöka till college och universitet. TOEFL, Test of English as a Foreign Language, och IELTS, International English Language Testing System, är två vanliga prov man kan göra för att intyga sina språkkunskaper. Innan du väljer vilken du bör ta så kolla om skolan har några preferenser. Generellt sett så är TOEFL mer akademisk och IELTS fokuserar mer på vardaglig kommunikation. En annan skillnad är att man skriver TOEFL  via internet och IELTS på papper, men båda behöver fortfarande vara gjorda på plats i kontrollerade provlokaler.

Det finns två IETLS prov: ett General IELTS prov och ett Academic IELTS prov, de skiljer sig bara i delarna för skrift och läsning. Om du ska söka till College ska du ta Academic, eftersom General är riktat till gymnasienivå.

Om du har klarat engelskan bra i gymnasiet så behöver du inte öva något speciellt för de här proven, speciellt inte om du redan håller på att öva för någon av kunskapsproven.

TOEFL(gilltigt f.r.om. 1/08/20)IELTS
DelTid 3 timmarDelTid  2 timmar, 45 min
Reading/Läsning54 -72 min 3-4 texter
10 frågor per text
Hearing/Lyssna30 min1 konversion (vardaglig)1 monolog  (vardaglig)1 konversion (akademisk)1 monolog (akademisk) 40 frågor totalt
Listening/Lyssna41-57 min3-4  föredrag6 frågor per
2-3 konversationer  5 frågor per
AcademicReading/Läsning60 min 3  längre texter
40 frågor totalt
Speaking/Prata4 uppgifter1 självständig del 3 inbyggda delarAcademicWriting/ Skrift60 minUppgift 1:  du ska förklara ett diagram som du får 
Uppgift 2: du ska skriva en uppsats (formel) 
Speaking/Prata 11- 14 minSektion 1:  generella frågor om dig
Sektion 2:  du får ett kort med ett ämne att prata om (du får 1 min att föbredda dig)
Sektion 3: Du får fler frågor om ämnet du fick och har att utvecklas diskusisionen

3.3 College Essay
Här har du chansen att visa vem du är utöver dina betyg och provresultat.. Det är bra att skriva om varför man ansöker och vad du vill få ut av utbildningen men försök också att ge en mer nyanserad bild av dig själv och prata om dina andra intressen. Visa varför du skulle passa på just deras college och hur du skulle bidra till skolan och livet på skolan. College uppskattar när man visar att man vill engagera sig i föreningar och läsa kurser utöver ditt huvudsakliga intresseområde. Ofta blir man tilldelad olika teman eller frågor, till exempel “write about a hero.” Du bör se uppsatsen mer som en historia, och den ska vara skriver på ett mer kreativt sätt än t.ex det “personal statement” man skriver när man söker till universitet i Storbritannien. Svenska college-elever som vi har pratat med skrev inte bara om vad dom redan har gjort och vilka meriter de har, utan också vad de ville få ut av sin tid som student i USA.

3.4 Rekommendationsbrev

Rekommendationsbrevet ska helst skrivas av en person som känner till  din arbetsförmåga och dina ambitioner.  Det kan till exempel skrivas av en lärare, en rektor, studievägledare eller handledare. De flesta vi har pratat med har inte haft några problem att få brev skrivna av sina gymnasielärare. Se bara till att vara ute i god tid och vara tydlig med vad de förväntas ha med i brevet. Du kan också fråga din chef eller manager. 

4. Stipendium & CSN

Man kan få stipendium  för både kursavgiften och levnadskostnader. Kursavgiften samt vissa stipendium baseras på dina föråldras inkomst. Om du är amerikansk medborgare kan du söka financial aid som i vissa fall kan täcka hela kursavgiften. Men som svensk medborgare har du inte den möjligheten. I vissa  fall kan skolorna själva ge stipendier till internationella elever. Det finns också olika stiftelser som kan söka stipendium från. 

De flesta som vi har pratat med upplever att det gick bra att täcka levnadskostnaderna med lån och bidrag från CSN. Det kan behövas rätt mycket formulär och papper, så se till att du har lite extra på kontot ifall det blir lite förseningar. För kursavgiften brukar de flesta behöva kombinera CSN med sparade pengar samt stöd från föräldrar. 

5. Boende
Det beror såklart på skolan och vilket område. Första året är det vanligt  att man bor på campus i ett dorm room, det kan kosta ungefär 10 000 dollar per år. 

6. Sjukvård & Försäkringar

Sjukvård är gratis på skolan och skolan har också en försäkring. Vanliga försäkringar som svenskar vi har parat med har använt är Gouda och IF people abroad. Glöm inte kolla om man behöver vara skriven i Sverige eller inte.  Det har hänt att vissa utlandsstuderande svenskar har har tagit en försäkring där man måste vara skriven i Sverige, har blivit utskrivna och behövt fortsätta betala dem.

7. Visum

Det brukar inte var något problem att fixa studentvisum när man är antagen till en skola. Se till att allting är ordnat så fort som möjligt och ha koll på om du behöver söka en förlängning eller annat typ av visum under olika perioder.

8. Berättelser om att studera i USA:

Caroline Fröberg
Santa Monica City College  & California State University Northridge (CSUN)

Caroline började med att läsa fristående kurser i USA som hon kunde tillgodoräkna till hennes studier i Ekonomi och IT på Stockholms Universitet. Hon skulle återvända till hennes studier på SU efter 1-2 terminer, men hon beslutade att hon inte ville lämna Kalifornien och läste istället till att bli inredningsarkitekt i USA. Caroline gjorde en tvåårig associate degree på Santa Monica City College och tog sedan ett år av OPT, ett visum som gör att man får jobba i USA efter avklarad utbildning. Sedan läste Caroline vidare till en Bachelor of Science på California State University Northridge. Caroline jobbar idag som en inredningsarkitekt i Los Angeles.

Varför valde du att plugga i USA?

Jag valde att studera i USA för att få uppleva en annan kultur, Los Angeles och soliga Kalifornien, och samtidigt studera på engelska och kunna använda mina kurser som valbara kurser på Stockholms Universitet. Jag skickade mina valda kurser till min handläggare på SU som godkände dem.

Vad var det bästa?
Det bästa var att jag lärde känna nya människor, fick uppleva en helt fantastisk stad samtidigt som jag studerade och fick CSN. 

Jag valde att studera i en stad med mycket möjligheter och det var många svenskar i samma sits och min skola var väldigt bekant med svenskar som använde CSN. Jag kan tänka mig att det hade varit svårare att vara på en skola och i en stad som inte hade samma erfarenhet av svenska elever.  

Vad var det sämsta?
Det sämsta är att man är långt ifrån familj i Sverige. Det är oerhört mycket pappersarbete med att bo i USA och regler kring visum som ändras. Man får heller inte jobba samtidigt som man studerar om man inte förstår systemet helt. Man kan ha olika former av praktik etc. Detta fick jag lista ut helt själv. 

Ansökningsprocessen är ju väldigt olik den svenska, hur upplevde du den?
Jag sökte direkt till skolan. Jag hade ett möte med Kilroy innan (2011) och förstod inte varför jag skulle välja att betala dom när jag inte tyckte de kunde svara på mina frågor. Det var väldigt enkelt att söka själv för mig, men jag ringde skolan, kollade upp allt själv etc, vilket många inte är bekväma med.

Hur var studieupplägget?
Studietempot på college är mer som gymnasiet. Du måste gå på dina lektioner, inte missa “classes” (en class på 3 units möts 2 gånger i veckan) och du har prov 2 gånger per termin, mid-term and finals. Vissa kurser har flera mindre multiple choice tests, och uppsatser som skall lämnas in. På universitetet är det fortfarande obligatoriskt att dyka upp på sina kurser, tempot är snabbare och ju närmare din examen du kommer ju svårare kurser. På CSUN var tempot väldigt mycket högre.

Hur fungerade boende och trivdes du?
Jag bodde aldrig i korridor, jag bodde off campus med tjejkompisar. Detta är det mest vanliga sättet i Los Angeles att bo om du studerar. Jag hittade mina roomies genom Facebooksidan Svenskar i LA.

Vad har du för tips till andra som vill plugga i USA?
Mitt tips är att om du vill plugga en termin eller två och inte enbart engelska borde du se till att kolla om dina kurser och poäng kan räknas i Sverige. Det är inte gratis att studera och det gäller att vara smart.

Har du en mer långsiktig plan att studera ett helt program i USA borde du kolla upp innan du söker kurser vilka GE (general education) du behöver. Om man studerar på College eller Universitet i USA är det inte som att söka in till ett program på SU där programmet redan är gjort. Det krävs möten med en counselor etc. 

Jonathan Milläng
University of California, Berkeley & Columbia University, N.Y.

Jonathan valde att plugga i USA efter att han började plugga i Lund men inte riktigt var nöjd med studieupplägget. Han valde Berkley eftersom han var intresserad av politik och valde en “major” (inriktning) i “political economy”.  Efter några år läste han sedan vidare till en Master i international finance & economic policy på Columbia University. Efter ett halvår på Columbia beslöt han sig för att satsa på att starta sitt eget företag på heltid. 

Varför valde du att plugga USA? 

I amerikansk utbildning så får man en djupare inlärning för man pluggar inte bara till nästa tenta utan studerar ämnet under hela året. Det finns också mer flexibilitet i vilka kurser man får välja och man får utforska mer.

Ansökningsprocessen är ju väldigt olik den svenska, hur upplevde du den?

Ansökningsprocessen behövs förberedas i god tid men man behöver inte göra det så komplicerat. Det som var bra med ansökan till Berkley är att man bara behöver göra en ansökan till alla UC (University of California) skolor och att de inte ens kräver ett rekommendationsbrev.

Hur var studieupplägget?

Mastern är ganska likt en master i Sverige i upplägget. Däremot är undergraduate väldigt olikt eftersom man får utforska mycket mer och inte bestämmer sin major på en gång. Vanligtvis läser man en 4-årig undergraduate i USA, istället för 3-årig som i Sverige. Men eftersom jag läste IB-programmet på gymnasiet så behövde jag bara läsa 3 år på Berkley. Det är en policy som UC har. 

En annan stor skillnad är det inte är samma system för tentor som i Sverige utan att man gör arbete kontinuerligt. Jag tycker det är positivt eftersom man får en djupare förståelse och det blir lättare att komma ihåg vad man pluggar.

Hur fungerade boende och trivdes du?
Eftersom Berkley är en statlig skola så bodde jag i dorms med 3 personer, istället för privata där det är 2 per dorm. Vilket låter lite sjukt nu men det gick bra och var inga problem. Sen bodde jag i International House i  Berkeley med andra internationella elever men de flesta andra hyr från vanliga marknaden.

Vad har du för tips till andra som vill plugga i USA?
Mitt tips är att inte söka till för många skolor utan att fokusera på att göra ett fåtal ansökningar riktigt bra. Skriv din college essay från hjärtat, om vad du tycker och tänker och vad som fått dig att tänka som du gör.

Lämna en kommentar

Världen väntar. Bli medlem i SISA idag.

Oavsett om det handlar om utbytesår eller hela utbildningen. Bli en del av ett snabbt växande nätverk av utlandsstudenter och alumni. Dessutom är det gratis.