”Till hälften är jag svensk, och den sidan kan inte mina studentkompisar förstå. Andra hälften är utlandsstudent, global, nyfiken, och den sidan förstår inte mina svenska vänner. Bara i SISA kan jag vara mitt hela jag.”

En medlem på en Afterwork, 2018

Varför blir någon ens utlandsstudent? Att sätta sig in i ansökningsprocesser kräver tid; studieavgifter och resor kräver pengar; att ignorera normer och kompisars (enklare) val kräver tjockskallighet.

Över 15 000 svenskar valde ändå att söka sig till studier utomlands år 2019-20.[1] Varför?

Vilka SISA är

Jag har, under tre år som ordförande för SISA, pratat enskilt med flera hundra svenska utlandsstudenter och utlandsstudieaspiranter. De förenas inte huvudsakligen av en målbild: vissa vill ha en internationell karriär, somliga vill bli bättre på tyska, några vill ta en paus från sitt nuvarande jobb, andra vill flytta till en viss stad.

Det som förenar utlandsstudenter är snarare karaktärsdrag: rastlöshet, oförmåga att nöja sig (t.ex. med en svensk utbildning som inte är tillräckligt bred eller utmanande), vilja att förändras, och, framför allt annat, en nyfikenhet på omvärlden.

Sedan 2014 har SISA lockat till sig medlemmar med dessa karaktärsdrag. För många har organisationen varit det enda sammanhang där man inte behövt försvara sitt studieval och där andra är genuint intresserade av vad man har varit med om. Ett sammanhang där man vågar uttrycka sina ambitioner och sin nyfikenhet. Ett sammanhang där man hittar vänner, och där dessa vänskaper leder till vidare engagemang.

SISA är, helt enkelt, ett sammanhang där utlandstudieaspiranter, utlandsstudenter och utlandsalumner kan vara sig själva; ett personligt, relationsburet nätverk.

Nästan alla som går med i SISA blev inbjudna av en vän. Alla som återkommer på evenemang gör det för att de gillade människorna och sammanhanget.

För att bygga vidare på SISA:s styrkor och göra nätverket än mer personligt och relationsburet – och ännu mer givande – så kommer årets styrelse därför föreslå för årsmötet att SISA går över till ett årligt medlemskap.

Varför vi tror SISA blir starkare av ett årligt medlemskap

Hur får man en organisation som SISA att växa, och hur påverkas tillväxten av formen på medlemskap?

Just nu har SISA ett ”permanent medlemskap” som norm. En medlem är medlem till dess hen väljer att gå ur, vilket sällan händer. Permanent medlemskap har fördelar för en ung organisation: styrelsen kan lägga tid på att utveckla koncept och processer snarare än återrekrytering. Det blir lätt att bygga upp en kritisk mängd medlemmar. Mängden medlemmar växer alltid.

Men permanent medlemskap har också tydliga nackdelar för en växande organisation. ”Antal medlemmar” är inte det enda måttet för en framgångsrik organisation. För ett personligt, relationsburet nätverk är det viktigaste aktiva medlemmar: medlemmar som engagerar sig på olika sätt, som bjuder in vänner, som känner att SISA är en viktig del av deras identitet. Permanent medlemskap gömmer SISA:s framgångar och motgångar. Det blir svårare att visa för finansiärer att vi gör rätt saker och svårare att äska pengar för projekt. Med permanent medlemskap blir det också lättare för styrelser att fastna i interna projekt och ”glömma bort” att synas och höras för medlemmar.

De senaste sju åren har SISA byggt upp ett tillräckligt stort kunskapskapital, en tillräckligt bred medlemsbas och tillräckligt bra arbetssätt för att vi nu ska våga ta steget till ett årligt medlemskap. På kort sikt kommer SISA att tappa medlemmar, men jag – och årets styrelse – är övertygade om att SISA på längre sikt kommer bli starkare, större och göra bättre saker.

Vi tror, helt enkelt, att ett personligt, relationsbaserat nätverk bör vila på två saker: att styrelsen och centrala volontärer bygger relationer med medlemmar och hjälper medlemmar bygga relationer med varandra; och att alla medlemmar tar aktiva, personliga beslut att delta.

Sommaren och nästa steg

SISA har i år hittat hem till sisa.se; uppdaterat alla landguider; börjat kartlägga svenska utlandsstudenter över hela världen; haft regelbundna digitala evenemang för första gången; med mera, med mera.

Till sommaren kommer styrelsen höra av oss till alla medlemmar för att fråga om ni vill fortsätta vara med i SISA. Vi kommer hålla forum för att diskutera vilka politiska frågor vi ska driva, fråga er om vad ni vill få ut av SISA, och samlas socialt i mängder (om coronamöjligt).

Vi kommer också förbereda processer och redskap för att möjliggöra ett årligt medlemskap. Om årsmötet beslutar att följa styrelsens linje, och låta SISA övergå till årligt medlemskap, så ska nästa styrelses arbete börja från bästa möjliga förutsättningar.

Jag kommer skriva mer om förändringsarbetet i ett framtida blogginlägg.

Slutligen vill jag uttrycka min tacksamhet, till er och till min styrelse. Jag är otroligt tacksam över att ha fått leda SISA de senaste tre åren. Genom mitt engagemang har jag fått många vänner för livet och ovärderliga erfarenheter. Men över allt annat är jag glad att jag har kunnat skapat mötesplatser för nyfikna, rastlösa och erfarenhetstörstande utlandsstudieaspiranter, utlandsstudenter och utlandsstudiealumner.

Signerat,
Adrian Stymne
Ordförande

---

[1] UKÄ Statistikdatabas. Endast ”Free movers”, det vill säga studenter som inte är på utbyte från ett svenskt lärosäte. Cirka 7000 studenter var under samma år på utbyte från ett svenskt lärosäte.  Antal utresande studenter – freemoverstudenter 2019/20 (uka.se)